Test av nytt vatten gav frukt och framtida förhoppningar

May 23, 2016, 12:56 pm

≫ Next: Spinnfiske på grunt vatten gav fin gädda

Det är inte så ofta jag fiskar med Martin men när vi väl gör det provar vi gärna nya vatten som vi i alla fall vill tro att knappt någon fiskar i. Tanken att pricka rätt och hitta sitt drömvatten är lockande och för mig är det nog en av de största drivkrafterna i mitt fiske. I vinter har jag suttit en del och studerat kartor och tänkt var man kan tänka sig prova lyckan. I fjol lade vi en del tid i två mindre sjöar och då var de abborre vi fiskad efter. Den gången gick det bra om man ser till mängden men de där riktigt stora fiskarna dök aldrig upp. Nu var det gädda i tankarna.

Vi släpade vår lilla träskbåt som är perfekt till dessa typer av ändamål ner till vattnet. Tanken var att fiska grunt och nära där vi misstänker att gäddorna leker. För drygt en vecka sedan låg det is här så rimligen borde gäddorna vara kvar i området. Förvånade nog så visade sig vattentemperaturen ligga på runt 11 grader vilket visar hur snabbt vattnet värms upp här uppe.

Jag valde ett mycket spännande bete, en stor twintail jigg tacklad med en Mieko Jiggskalle av den lättaste modellen och satte beteslåset i den främre öglan så den skall gå grunt. Skallen satt perfekt och gången på jiggen blev sjukt bra, helt klart en kombination som kommer testat framöver. Martin fiskade också med jigg, en Westin Monster-teez som också såg het ut.

Gäddorna verkade gilla detta bete precis lycka mycket som jag. Jiggen finns hos Mieko Fishing men jag lyckas inte hitta den på hemsidan.

Första kastet på ställe nummer två kommer hugget vi väntat på. Tycker först att det känns som en mindre gädda vilket jag också förmedlar till Martin. Men snabbt blir jag varse att den är större än jag först trodde. Snart ligger den säkrad i håven och vi kan glädjas åt en fin fisk. Gäddorna är försiktiga och efter några efterföljare kommer dagens andra hugg. Eftersom fisken får linan runt skallen några varv uppför den sig konstigt så svårt att uppskatta dess storlek. Men glatt överraskad blir man när vi ser den. Två gäddor upp och bägge runt 8 kilo, minst sagt lyckad start i ett nytt vatten som vi inte visste nått om innan.

Här en av två gäddor i 8 kilos klassen som kom upp under dagen. Helt klart en lyckad fiskedag och extra trevligt då man lyckas i ett vatten som man själv letat upp och tror på.

Resterande gäddorna vi får upp är mindre men Martin har en efterföljare som nafsar lite i jiggen och den gäddan ser riktigt stor ut. Otur för Martin som nog gärna hade velat få den fisken på kroken. Annars är det lite aktivitet ovan ytan, inga jagande gäddor eller undflyende fiskar. Kändes som att vi lyckades bra eftersom gäddorna inte var riktigt på hugget. Spännande att se vad som händer nästa gång man fiskar här. Känns som att det kan komma upp nått ännu större då...

↧

Spinnfiske på grunt vatten gav fin gädda

May 31, 2016, 2:45 am

≫ Next: Sportfiskarna och Medias fokus av svenskt gäddfiske/predatorfiske skrämmer mig lite

≪ Previous: Test av nytt vatten gav frukt och framtida förhoppningar

I går kväll var jag ute själv och fiskade en sväng. Blev spinnfiske efter gädda i ett grundare vatten där jag tycker gäddorna ofta blir riktigt grova över ryggen. Det blev inte många gäddor under kvällen men däremot stack en av dessa ut.

Kastade ut en brun/gul Gigant Flapper jigg med shallow skruv mot en vassrugge då jag ser en rejäl plog plöjer fram mot betet och så tar det stopp. Hugget är inte så brutalt som det kan vara på så grunt vatten utan det är mer som att den bara suger in betet i munnen. Gäddan kommer snällt till båten och då ser jag att den är av rätt sort ”den grova och ryggbreda varianten”. Jag förbereder mig på att den skall vakna till liv och dra iväg men istället lyckas jag håva den på första försöket och väl i håven vaknar den till liv. Känslan var att gäddan var runt en meter och då blir det ju inte mycket vikt trots den mäktiga ryggen. Men samtidigt är det lätt att missta sig med dessa ryggbreda individer som har en tendens att se kortare ut än vad dom är. Hur som helst en riktigt fin gädda som förgyller en annars underbar försommarkväll. Sol, värme och dessutom myggfritt.

Med en längd av ca 110 cm så får väl 9720 gram betraktas som en god vikt. Den hade hunnit få i sig en liten bukfylla men framåt hösten så borde den gott och väl klättra över 10 kilos strecket.

↧

Sportfiskarna och Medias fokus av svenskt gäddfiske/predatorfiske skrämmer mig lite

June 9, 2016, 2:46 am

≫ Next: Gäddfiske från land gav utdelning

≪ Previous: Spinnfiske på grunt vatten gav fin gädda

Gäddfisket ökar alltmer i Sverige vilket även märks här uppe i Norrbotten. Bara i Västerbotten och Norrbotten finns ett gäng skickliga gäddfiskare som varje år lyckas väl ute i våra fiskevatten. Jag skulle kunna namnge minst en handfull drivna och kunniga fiskare här uppe som faktiskt varit med och drivit utvecklingen framåt när det gäller det moderna gäddfisket.

Första namnet jag tänker på är min kompis Krister Wallmark som under 90 talet började utveckla gäddfisket med inriktning på riktigt stor gädda. Redan då Jörgen Larsson skrev den banbrytande artikeln i Fiskejournalen om ismete efter gädda hade Krister börjat med metoden. Spinnfiske med stora jiggar och trolling med jättewobblers var andra metoder som Krister bedrev med gott resultat. Krister uppmärksammades mycket riktigt för detta och fick även pris som årets gäddfiskare ett år samt att en artikel om honom skrevs i Fiskejournalen. I fiskepressen kunde man denna tid även läsa en hel del om de skickliga Västerbottningarna från Umetrakten. Detta var saker som inspirerade och intresserande mig och förmodligen en av huvudorsakerna till att jag velat satsa och utveckla mitt fiske.

Vad har hänt efter detta kan man fråga sig? Har gäddfisket dött ut här uppe? Är det bara glada amatörer som lyckas ha tur att få sig nån storgädda emellanåt?

Eftersom jag bloggar mycket om gäddfiske får jag rätt ofta mejl av gäddfiskare från södra Sverige som planerar att komma och fiska gädda här uppe. Flertalet av dessa fiskare tycks ha en övertro på fisket här och oftast är besvikelsen större än glädjen efteråt. Vet filmteam med duktiga fiskare som varit här och satsat utan att riktigt lyckas. Jag tror dock att det finns många erfarna fiskare som vet att det inte är så lätt som det ibland låter. Men medias bild har enligt min mening blivit lite av ”att iNorrland finns mängder av grymma gäddvatten som bara väntas på att upptäckas. Att fisketrycket är lika med noll och att det få gäddfiskare som fiskar här inte är speciellt duktiga och seriösa”. En bild som jag tycker är överdriven och till viss del felaktig.

Om vi återgår till frågeställningarna ovan. Gäddfisket har absolut inte dött ut utan istället blivit allt populärare och det kommer fram fler och fler duktiga gäddfiskare. I Västerbotten och Norrbotten finns även en skara med mycket duktiga och drivna gäddfiskare som hela tiden ligger i framkanten gällande utvecklingen. Jag har redan nämnt Krister men det finns även andra som inte bara fångar fina gäddor utan också styr utvecklingen framåt. Detta är något jag tycker inte lyfts fram tillräckligt i media.

Denna skara drivna gäddfiskare har även arbetat hårt med att föra fram kunskap kring det moderna sportfisket vilket inte är det lättaste här uppe med den äldre generationen som har blivit matad sedan barnsben att gäddorna äter upp laxfiskarna och skall dödas. Samma generation fiskade mycket med nät, ryssjor och saxar för att försörja sig och nu har de i sin tur fört över denna tradition till sina barn som numera gör det endast för nöjes skull. Jag tycker ändå se mig en utveckling kring detta vilket visar att vi tillsammans har gjort ett bra jobb och fört fram vårt budskap. Vi skall Inte heller glömma några av våra fiskebutiker som har engagerat sig mycket i detta vilket betytt oerhört mycket.

Jag försöker hela tiden följa trender och utvecklingen inom sportfisket i Sverige och min känsla är att allt blir mer och mer styrt till en inre krets som lyfter fram varandra i inbördes beundran. Detta syns på nätet, i tidningar och ändå ut i Sportfiskarnas förbund. Jag tycker absolut inte det är fel att lyfta fram någon som förtjänar det men tyvärr är jag rädd att många skickliga fiskare med gedigen kunskap glöms bort bara för att de inte håller sig framme. Ju längre bort från huvudstadens centrum man kommer ifrån desto mindre intressantare blir det.

Sist och inte minst delar jag ut en känga till fisketidningarna och Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund som enligt min mening skall värna om HELA landets fiskevatten och lyfta fram HELA Sveriges fiske. Jag köpte här om dagen en tidning från Fiskejournalen som handlade om gäddfiske. En artikel tog upp de 20 största gäddorna som fångades 2015 i Sverige. Snabbt såg jag att det saknades minst 3-4 väldokumenterade gäddor från Västerbotten och Norrbotten som skulle ha platsat på listan. Gemensamt med dessa gäddor var också att fångstmännen bor i Norra Sverige, inga turister med andra ord. Bra koll där Fiskejournalen.

Jag har varit trogen förbundet i många år men skall jag vara ärlig börjar jag bli mer och mer less att läsa om allt som görs och ordnas söderut. Allt från fisketävlingar, mässor till fiskeåtgärder av olika slag. Och var finns alla artiklar om fisket ovan Gävletrakten? Norrland är enligt min mening mycket mer än ett turistparadis för storstadsmänniskor. Här finns också människor, människor som många gånger besitter kunskap som borde lyftas fram i rampljuset.

↧

Gäddfiske från land gav utdelning

June 16, 2016, 11:45 am

≫ Next: Vertikalfiskad Storgädda!

≪ Previous: Sportfiskarna och Medias fokus av svenskt gäddfiske/predatorfiske skrämmer mig lite

Tänkte börja med en liten summering av mitt fiskande den senaste tiden. Måndagen den 30 maj började jag min 3 veckors långa semester som nu går mot sitt slut. Första semesterdagarna var ju gudomliga, kvällen den 30 maj har jag ju skrivit om i ett tidigare inlägg den kvällen var rent magiskt vädermässigt och så fick jag ju också en fin spinngädda strax under 10 kilo. En minst sagt bra start på semestern. Sedan dess har jag fiskat en del, dock inte lika mycket som jag tänkt mig. Några tilltänkta fiskedagar blåste eller regnade bort, ja vädret har varit rätt kasst ett tag. Men denna kalla period förde vissa fördelar med sig vilket jag har försökt utnyttja i form av gäddfiske. Jag har endast fiskat efter gädda och förutom det redan nämnda fiskepasset har det blivit ytterligare tre båtfiskepass samt två kvällar då jag fiskat från land.

Det mesta av fisket har jag skött på egen hand vilket det finns både för och nackdelar med. Fördelarna är främst en som jag ser det, att man bestämmer själv när man skall fiska. För mig kan det vara rätt skönt då jag periodvis lider av värk som gör att jag även blir väldigt trött. Har jag en bra dag försöker jag utnyttja den till max medan jag dåliga dagar nyttjar den till att vila upp mig. Att fiska med andra är oftast trevligare kan jag tycka samt att man tillsammans kan planera och styra upp fisket och bolla idéer. Är man två eller fler går tiden snabbare under tröga fiskepass och man har lättare att hålla ut någon extra timme förutsatt att man är lika envisa förstås.

Egentligen har jag inte satt upp några specifika mål med mitt fiske sedan jag städade undan ismeteprylarna. På nått sätt kändes det som man förbrukat sin tur för ett långt tag framöver, så varje bättre fisk man får resten av året får man se som en bonus. Rätt skönt att slippa en press som i alla fall jag kan sätta på mig själv ibland. Men samtidigt resonerar jag att när jag väl fiskar så gör jag det seriöst och under de senaste passen har jag satsat på att få så stora gäddor som möjligt och styrt mitt fiske därefter. Hur har det då gått? Tja skall inte säga för mycket utan istället kommer jag publicera några rapporter här framöver. Den första rapporten som kommer här nedan handlar om fisket från land, den andra om ett vertikalfiskepass och den tredje och sista om trollingfisket tillsammans med Krister.

Att fiska från land är lite ”back to basic” för mig, något som man oftast gjorde tidigare och speciellt i yngre år. Den senaste tiden har jag fiskat mest från båt, speciellt sedan jag började rikta mitt predatorfiske efter så stor fisk som möjligt. Jag har ändå som mål att ändra på detta framöver, ett av målen är att ta en 10+ gädda från land. Men min främsta uppgift borde vara att höja mitt nuvarande rekord som är rätt mediokra 7,70 kg.

Bägge fiskepassen startade jag under sena eftermiddagen och fiskade fram till 22 tiden. Tycker ofta kvällsfisket är bättre denna tid på året. Första fiskepasset delade jag upp i två olika vatten. Att ta sig till det ena stället var både längre och besvärligare än jag trott. Som lön för mödan fick jag mig sex gäddor, dock inga stora men kan ha haft på en bättre som gick loss efter bara några sekunder. Att döma av hugget och vågorna vill jag påstå att den inte var under 5 kilo i alla fall. Andra stället gav mig tre gäddor där en av gäddorna, en 2 kilos som var gäddbiten. Av märkena att döma så kan den gäddan knappast varit liten.

Så igår var jag ute igen och började fiska på ett nytt ställe som jag velat testa en längre tid. Redan i tredje kastet kommer ett distinkt hugg och en urstark fisk drar iväg på en av flertalet rusningar innan jag ens får se den. Pulsen stiger och när jag ser den tänker jag först var den inte större än så. Men den är grovvuxen och helt okej längd, uppskattningsvis strax under 110 cm. Tillslut kan jag håva den och innan jag släpper tillbaka den tar jag en bild av gäddan i håven samt väger den. Blir ytterligare tre smågäddor innan jag byter vatten.

Det blev ett nytt personbästa från land i form av urstark gädda på 8,85 kg. Gäddan högg på en grön Gigant Flapper tacklad med Mieko Predator skalle (light) i övre öglan.

Avslutar fisket där jag var förra gången fick gäddan som var biten. Efter flertalet kast får jag ett bra hugg. Som en kanonkula kommer gäddan farande i ett luftsprång. Ilsken rackare som jag väger snabbt till 6,20 kg. Några kast senare får jag sjögräs på kroken och börjar tokveva hem ”Flappern” i ytan. Då kastar sig plötsligt en gädda över jiggen i ett luftsprång men tyvärr missar den. Häftigt och gäddan var gott och väl över 5 kilo. Försöker sedan få den att hugga med alla konstens regler men den vägrar att visa sig något mera. Cool avslutning på en lyckad fiskekväll.

↧

Vertikalfiskad Storgädda!

June 18, 2016, 9:01 am

≫ Next: Storgäddor på trolling!

≪ Previous: Gäddfiske från land gav utdelning

Sommaren 2010 började jag vertikalfiska och åren därefter var det just denna fiskemetod som fick den mesta tiden. Anledningen var helt enkelt för att det var så förbaskat roligt. 90% av tiden gick dock till gös och flera gösvatten testades under ett par år. De senaste två åren har dock vertikalfisket testas på andra arter som abborre och gädda. Det har blivit en hel del gäddor mellan 7-10 kg med en toppfisk från 2013 på 10,2 kg. Den gäddan var dock mer eller mindre en bonusfisk då gösen var huvudmålet. Målet med vertikalfisket är och har varit att ta en stor toppfisk i Norrbotten av gös 5+, abborre 1,6+ och gädda 12+. Efter drygt 5 år av vertikalfiskande kom äntligen en av dessa fiskar upp och det var verkligen ett praktfullt exemplar som jag värderar riktigt högt.

Det är en annan sak jag trånat efter och det är att få den där gäddan som har allt i form av ryggbred, grovlek och buk. I många av mina fiskevatten saknas oftast någon av dessa faktorer och då blir vikten sällan riktigt bra. Detta är ett välkänt faktum generellt i Norrbotten. Däremot har vi ett riktigt bra gäddfiske i mängd sett med chans till stora gäddor upp till en bit över 10-11 kilo, men sedan tar det oftast stopp. Undantag finns som tur är vilket man ser emellanåt och det är dessa man så gärna vill åt.

Nu till dagen då denna gädda högg. Efter drygt 30 minuter kommer hugget och det var rejält minst sagt. Sedan möter jag ett tungt motstånd med några mäktiga gungningar i spöet vilket gjorde att jag direkt fattade att det var något extra som slukat min gröna Gigant Flapper. Jag tog gäddan så pass hårt jag vågade men när den gav sig i väg på två längre rusningar var det bara att låta den gå. När den tillslut kom upp till ytan gick det snabbt och det var väl först i håven jag insåg vilket as det var frågan om. Jag såg dock att den inte var allt för lång men resten av gäddan var brutal, precis en sådan gädda jag länge längtat efter.

Innan fisketuren hade jag tacklat upp min nya favorit jigg Gigant Flapper med Mieko Predator Jighead 100g. Ett val som visade sig helt rätt. Gäddan mättes till 113 cm och vågen visade 12,49 kg

Att den skulle komma efter bara en halvtimmes fiskande var nästan för bra för att vara sant. Man kan lätt konstatera att mitt flyt håller i sig. Känns som att vad som helst kan hända när jag är ute och fiskar gädda nu för tiden…

↧

Storgäddor på trolling!

June 27, 2016, 8:51 am

≫ Next: Flera fina vertikalgäddor samt två nya rekord

≪ Previous: Vertikalfiskad Storgädda!

Lite av en fisketradition under försommaren är att göra några trollingpass efter gädda tillsammans med Krister. Vi hade ett litet men angenämt problem till en början och det var att vi hade allt för många vatten som vi ville testa. Efter lite grubblande och tänkande kom vi fram till ett upplägg som kändes bra för oss båda. En annan sak vi hade tänkt var att utforska nya vatten och i samband med detta även tälta ute i vildmarken .

Nu i efterhand kan man nog konstatera att vi tog vissa kloka beslut. Man kan säga att fisket varierande en hel del mellan de vatten vi fiskade i, både vad det gäller mängden fisk liksom storleken.

Natten blev kylslagen så till den grad att myggen och knotten försvann. Var ett tag sedan jag campade men som tur hade jag Krister Macgyver med mig som ägnat vintern åt att se överlevnadsprogram, inhandla campingprylar, yxor, sågar och gud vet allt. Så det var en trygghet i sig och säkert anledningen att vi slapp besök från björnar, ormar, myror eller argsinta getingar.

Så till fisket som började lite småsegt. Men hoppet tändes efter ett tag då första gäddan kom upp och glädjande nog var det en rätt bra fisk. Krister kontrar sedan med en ännu större och nu känns fisket genast mer hoppfullt. Gäddorna är skapligt grova men tycks inte ha käkat upp sig så mycket som vi hade hoppas på.

Här ser vi resultatet av en huggperiod som kom mitt på blanka dagen . Gäddan på bilden vägde 8,42 kg men det dröjde inte länge förrän Krister kontrade med en 8,8 kilo gädda:)

Mot slutet av ena fiskedagen får Krister på en bättre fisk och efter en stund stärks misstankarna att det kan vara en större fisk. Vi brukar ligga lite lågt hellre än att överdriva i våra gissningar så när vi ser fisken för första gången säger Krister att den kan vara över nio i alla fall. Krister sköter drillningen perfekt så jag kan håva den på första försöket. En lång fisk utan tvekan. Vi mäter den dock inte eftersom vi prioriterade att få in den snabbt istället. Gissningsvis 116-118 cm. Ryggen är rätt bra men annars är den mager och saknar höjd. Men nog borde den ändå väga över 10 kilo tycker vi och det gör den också.

Krister med en fin gädda som vägde 10,60 kg med en uppskattad längd av ca 116-118 cm.

Nöjda och belåtna fiskar vi vidare. Fisket dör sakta ut och vi börjar prata om att ge upp när sista hugget kommer. Denna gång på mitt spö. Fisken drar först ut bra med lina innan det blir tvärnit. Jag drillar fisken med mitt spö som jag fiskar utan paravan släpande bakom båten något som förhöjer fiskeupplevelsen. Gungningarna eller knyckarna är så där rejäla och långa så jag vid ett par tillfällen är rädd att fisken har gått loss. Detta måste vara en riktigt stor fisk känner jag och får nästan lite ”benskak”. Vi ser skymten av fisken hastigt nu när den rusar rakt ner under båten. Den är lång ser jag men Krister är ännu observantare och ser att den är grov och har lite mage också. Något han inte påpekar förrän efteråt vilket jag är tacksam för. Gäddan håvas sedan perfekt av Krister och glädjen är stor i båten. Tidigare har jag ju fått de flesta av mina storgäddor när jag fiskat själv men måste säga att det alltid är ännu trevligare när man får dela glädjen med en fiskekompis.

Denna gädda var klart grövre och starkare än de andra vi fick. Något som även visade sig i vikten. 12,40 kg – 118 cm.

Efter denna fisk kände vi oss nöjda och packade ihop. Sjukt kul att vi kunde landa var sin storgädda under dessa fiskedagar. Sedan kan jag inte låta bli att glädjas över att få ta min första 12+ på trolling. Fisket är sjukt overkligt just nu känner jag, att inom loppet av drygt två månaders fiske ta tre gäddor över 12,4 kg på tre olika metoder (ismete 12,93 kg, vertikalfiske 12,49 kg), trolling 12,40 kg) är egentligen för bra för att vara sant.

Ett av mina mål med fisket är ju att lyckas få stora fiskar på så många metoder som möjligt och när man lyckas med detta så känner jag mig oerhört nöjd och stolt. Skriver inte detta för att bravera utan vill bara förmedla vad jag känner. Som jag skrivit förr så försöker jag undviker helt med att tävla eller jämföra mig med andra fiskare utan istället sätter jag upp mina egna mål och drömmar. När de så slår in mår man riktigt gott. Sedan inser jag ju att någon där uppe måste gilla mig...

↧

Flera fina vertikalgäddor samt två nya rekord

July 12, 2016, 11:02 am

≫ Next: Höstfiskepremiär med godkänd toppfisk

≪ Previous: Storgäddor på trolling!

Vädret har verkligen varit växlande nu en tid och även lite extremt med både stormar och kraftiga regn. Fiskeförhållandena har väl egentligen inte varit speciellt optimala på flera sätt. Dels så har vattentemperaturen växlat rejält och de kraftiga regnen har resulterat i höga vattenstånd i så gott som alla vatten. Dessutom grumligt vattnen, speciellt i ett vatten jag fiskade var siktdjupet lika med noll. Min tanke var faktiskt att fiska lax från midsommar och framåt en tid men det har helt runnit ut i sanden. Rapporter om trögt fiske och framför allt mycket folk kring fiskeplatserna har bidragit till detta. Istället har jag valt att satsa vidare på gäddfisket.

Jag och Bosse har varit ut en del under de senaste veckorna. Vi har uteslutande vertikalfiskat med inriktning mot gädda. Man kan sammanfatta våra fisken som ett jäkla nötande som till slut gett resultat.

När vattentemperaturen stiger och den värsta huggivern efter leken lagt sig brukar gäddfisket bli allt svårare. För några år sedan hittade jag en liten öppning till att lyckas bättre med gäddfisket även under högsommaren och det genom just vertikalfisket. Fördelarna är att gäddorna nu oftast befinner sig på djupare vatten samt att stim av småfisk börjat klumpa ihop sig mera. Taktiken blir nu lite mera att leta stim av betesfisk och fiska kring dessa. En annan sak som jag märkt är att gäddorna ofta är väldigt försiktiga och tröga nu. Genom att minska betets storlek samt fiska med mindre rörelser, kortare ryck och längre pauser tror jag chanserna ökar rejält. Detta blir ju lite tvärtemot vad man ofta kan läsa "att under sommaren gäller det att ha mer fart på betet för att få fisken att hugga". Under de två somrar då jag vetikalfiskade med två spön samtidigt hände ofta att den största gäddan valde det minsta betet och i synnerhet under högsommaren. Min första vertikalgädda över 10 kilo tog jag på en klassisk gösjigg, en Finn-S. Visserligen en bonusfisk men också ett tecken att större gäddor hugger på mindre beten ibland.

Ett ytterligare tecken kring denna teori utspelades sig för några veckor sedan då jag och Bosse var ute och fiskade. Trögt fiske som bara den, vi hade nött på i flertalet timmar utan ett endaste hugg. Bosse fiskade med en 15 cm Relax jigg medan jag använde mig av en betydligt större jigg, min nyvunna favorit Gigant Flapper. I sista minuten precis som vi tänker ge upp får Bosse ett hugg och plötsligt blir den sämsta fiskedagen den bästa, för denna gädda är nämligen inte bara ett nytt pb för honom utan även den första gäddan över 10 kilo! Välkommen in i tioklubben.

Lång och bastant gädda som vägde prick 10,00 kilo

Just detta med att ta en gädda över 10 kilo har varit en morot för Bosse. Han har varit nära några gånger med gäddor en bra bit över 9 kilo men nu kom den äntligen och det med minsta möjliga marginal. Vi gjorde dock tre vägningar för att vara säkra där alla visade 10 kilo. Någon längd tog vi inte då vi ville få den tillbaka snabbt. Men det var helt klart en lång fisk som jag uppskattar till minst 115 cm. Om någon förtjänat denna gädda väl så är det just Bosse. Han har fiskat flitigt under de senaste somrarna och även utvecklas i sitt fiskande.

Bara några fiskepass innan Bosses 10 plussare hände i princip samma sak. Ett trögt fiskepass avslutades med en fin gädda på en medelstor jigg. Denna gädda fångades även den av Bosse och blev nytt pb för honom. Inte dåligt att putsa sitt rekord två gånger om på så kort tid och riktigt kul för mig att få vara med och dela den glädjen.

Bosse med sitt första pb, en fin gädda på 115 cm och 9670 gram

De senaste fiskepassen vi gjort tillsammans har varit skrämmande likt de tidigare. Enda skillnaden är väl egentligen den att det är jag som fått de största gäddorna. Fisket har varit trögt och gäddorna väldigt försiktiga. Den största av mina gäddor högg då jag satt och fikade så bara tur att jag fick in nått slags mothugg. Med kaffe i strupen och bulla i munnen drillade jag en urstark gädda som visade sig vara riktigt lång men relativt smal, speciellt baktill.

Lång urstark gädda. Vikt 9800 gram.

Riktigt fet gädda. Vikt 9350 gram.

Har just precis kommit hem från ett annat fiskepass där gös var huvudmålet. Resultatet var så dåligt som det kan bli, Kanske är meningen att man bara skall fiska gädda nu för tiden…

↧

Höstfiskepremiär med godkänd toppfisk

September 7, 2016, 10:59 am

≫ Next: Årets Miekoträff

≪ Previous: Flera fina vertikalgäddor samt två nya rekord

Sommaren visslade förbi i rasande fart och nu har vi helt plötsligt hösten här. Jag gjorde ett medvetet val i att strunta med fisket under högsommaren. Från mitten av juli har jag inte ägnat mig en tanke åt fisket utan sysslat med andra saker som hör sommaren till. Förhoppningen är att detta uppehåll skall få mig tillbaka på fiskebanan igen.

Noterbart och lite banbrytande är att jag inte lagt någon som helst energi på andra arter än gädda. Normalt brukar jag försöka fiska rätt brett under ett år vilket fått till följd att jag oftast lyckats få rätt skapliga resultat gällande de arter jag fiskat efter. Däremot känner jag att man då inte kan eller snarare orkar fokusera nog mycket på en art och då blir resultatet sällan så bra som man hade känt att det kunde bli. I år har jag styrt mitt fiske till 100% efter gädda och det har faktiskt känt rätt befriande. Ni som följer bloggen har kanske mer än en gång läst att jag har svårt att förstå människor som bara fiskar efter en endaste art och eller kanske ännu snävare en art och en och metod år efter år. Nu i år har jag hamnat lite åt det hållet och så lär det fortsätta året ut i alla fall.

I helgen kom Västerbottningarna Bosse och Ronny på besök till Norrbotten. Vattnet hade nu hunnit kylas av, runt 12 grader visade ekolodet. Denna tid på året tycker jag fisket kan vara svårt i det avseendet att fiskarna kan vara lite var som helst i vattnet. I vissa vatten står de grunt, i andra har de redan börjat leta sig ut mot djupet och i andra har de i stället försvunnit från djupet. Vattnet är nu lika varm eller kallt överallt och cirkulerar runt så i detta fall finns det en logisk förklaring till varför fisket ofta ser ut som det gör. Däremot är temperaturen bra på det sätt att fisken ofta är aktiv och huggvillig, bara man hittar dom vill säga.

Tålamod, flexibilitet och sökande är tre ledord denna tid. Vi började fiska lite djupare men vi noterade snabbt att fiskstimmen inte fanns på plats. Vi fiskade alla med jiggar i storlekar från 12-25 cm men tiden gick och snart hade vi nött i 1,5 timmar utan ett hugg. Dags att dra vidare. Snart fann vi större stim och i anknytning till dessa fann vi rovfisk. Men idag fungerade inte jiggarna alls utan det var betesfisk på kroken som gällde. Med fireball skalle, små siklöjor och mört kom huggen. Ett gäng smågäddor samt tre abborrar i 6-8 hekto klassen blev resultatet på andra stället. Vi avslutade där vi började för varför inte testa med betesfisk där? Trögt fortfarande förutom nån liten snipa. Men vi nötte ändå på då vädret var så pass fint och sällskapet trevligt. Belöningen kom tillslut och det var mycket riktigt en liten mört som föll gäddan i smaken. Fin fisk och en bra start på höstfiskesäsongen.

Idag fick vi jobba hårt för varje fångad fisk. Då känns det extra skönt när resultatet kommer. Gäddan var runt 110 cm och vågen visade 8820 gram. En fin fisk som hamnar på plats nr. 11 i årslistan och min hittills största på fireball/betesfisk.

Förhoppningen nu här framåt är att fiska minst en gång i veckan. Blir så fallet lär blogginläggen komma lite tätare än vad fallet varit den senaste tiden. Ber om ursäkt för den dåliga farten här på bloggen.

↧

Årets Miekoträff

September 28, 2016, 1:44 am

≫ Next: Fiskerapporter från resten av mitt septemberfiske

≪ Previous: Höstfiskepremiär med godkänd toppfisk

Överraskande pigg klev jag upp ur sägen strax efter fyra på morgonen. Efter ett par timmar i bilen var jag äntligen framme. Två dagars gäddfiske väntade nu tillsammans med Miekogänget. Detta har blivit lite av en tradition att varje höst träffas för lite fiske och umgänge. I år var vi nio personer som slutit upp fördelat på fyra båtar.

Väl ute på sjön började vi alla försöka lista ut var gäddorna höll hus. Man kan nog påstå att vi fick jobba för varje fångad fisk men helt lottlösa gick ingen båt. Jag fiskade med Håkan och vi valde att trolla eftersom det fanns gott om ytor att söka fisken på. Förhoppningen var att hitta nått rejält stim av småfisk och sedan testa vertikalfiske. Men stimmen var väldigt utspridda och inte speciellt stora, kändes som att man fiskade lite i blindo. Vi testade olika djup, spred våra beten på varierande djup för att se vad som gällde och med tiden började fiskarna att trilla in. Inga skrytfiskar direkt men roligt med lite hugg.

Vi fick en tidig rapport från Svennes båt att de hade fått en gädda på 96 cm. En trollad Mieko jigg fiskad strax bakom paravan hade lockat gäddan till hugg.

Mr Mieko him self S-O Larsson visade att gäddorna gillar hans jiggar.

Strax därefter kom en rapport från en annan båt. Markus och Henrik som flötestrollade hade lyckas få upp en riktigt fin gädda. Historien bakom fisken var speciell. Gäddan hade först visat intresse för paravanen och nafsat på den. Sedan hade den lyckas hitta mörten men samtidigt trasslat in sig i linan. Henrik drog till med ett mothugg och hoppades på det bästa och som tur var satt den där.

Henrik med helgens bästa fisk. Gäddan vägde 10,25 kg fördelat på 114 cm. Kanske det inte var någon skräll att just Henrik skulle ta denna fisk. Han har nämligen en unik förmåga att ta stora gäddor under sina första fiskepass i ett nytt vatten.

Albin är då inte rädd för att resa. Efter en säsong som guide i Mehamn i Nord Norge åkte han hem till Göteborg. Nån vecka senare bilade han upp med sin båt till Norrbotten för några dagars gäddfiske. Imponerande!

När vi fiskat färdigt styrde vi kosan mot Svennes hem. Patrik lagade en magnifik middag som smakade förträffligt. Efter en mycket trevlig kväll och en hel del fiskesnack var det dags för några timmars sömn, för nästa dag var det åter dags för fiske.

Patrik är inte bara en hejare på att fiska öring och lax eller att laga mat. Dessa grymt fina halsband gör han också på sin fritid.

Ny dag, nytt vatten och förväntningar. Detta vatten kändes mer lättfiskat på nått sätt men det gäller ju att få upp den fisk som hugger också. Jag brände ett bra hugg efter ett kort tag när vi vertikalfiskade. Ja idag trollade vi inte bara utan varierade mellan trolling och vertikalfiske. De andra båtarna gjorde detsamma undantaget Markus och Henke som nötte på med sin flötestrolling. Det kom upp fina fiskar på samtliga metoder och i alla båtar men ingen jätte som igår.

Jag delade båt med Håkan under dessa dagar. Första gången jag fiskar med Håkan så det var trevlig att snacka allt från stora ismetegäddor till när "Osten" Bergströms sista dagar i Luleå Hockey är över. Gäddan på bilden vägde dryga 8 kilo men vi trodde först att den var betydligt större än så. Den krokades nämligen mitt på skallen så fighten blev väldigt speciell. Först en riktigt turbo rusning, sedan tvärnit och en segdragen kamp innan den tillslut låg i håven.

Yngst i gänget men långt i från en nybörjare när det gäller fiske. Johnny går sista året på högstadiet och funderar att söka till Sportfiskeakademin i Forshaga för fortsatta gymnasiestudier. Gissningsvis lär vi i framtiden se fler bilder av Johnny med stora gäddor i famnen.

Stort tack till er alla för en mycket trevlig helg! Pier Rynbäck, S-O Larsson, Johnny Storelv, Håkan Vesterlund, Markus Teilus, Henrik Rånman, Patrik Johansson och Albin Martinsson.

↧

Fiskerapporter från resten av mitt septemberfiske

September 30, 2016, 10:00 am

≫ Next: Oktoberfisket gav ifrån sig en 120 cm gädda i sista sekunden

≪ Previous: Årets Miekoträff

Förutom de redan nämnda fiskepassen har jag fiskat ytterligare en del. Börjar med en solig dag då jag fiskade med S-O Larsson. Vattentemperaturen envisas med att ligga runt 11-12 grader vilket ofta gör fisket lite svårare. Mycket riktigt var fisken utspridd lite överallt och det var svårt att se något mönster. Vi fick en del gäddor grunt och vissa djupare. Stimmen av småfisk dök upp lite varstans i sjön och de var inte heller speciellt kompakta.

Vi trollade mest och gäddorna kom med jämna mellanrum. Största för dagen kom på direkten, en gädda med en rejäl skalle och nacke men som tyvärr smalnade av baktill. Vi avslutade med lite vertikalfiske och drog en del mindre gösar och gäddor. En trevlig fiskedag då vädret var bättre än själva fisket som stundtals var rätt segt.

Dagens största gädda var 106 cm lång och vägde 7,9 kg. Metoden: En trollad Gigant Flapper i grönt tacklad med en 100 g Miekoskalle fiskad 3,5 meter bakom paravanen.

Nästa fiskepass var jag ute själv i ett mindre vatten som jag tror har potential för större gäddor. Jag kombinerade flötestrolling med vertikalfiske och det hela kändes intressant då jag fann några rejäla och kompakta stim av småfisk. Mitt på dagen var gäddorna som aktivas och då drog jag flera på kort tid. Där emellan var det rätt segt. Största gäddan var den sista och den högg i ett område där jag nött tidigare med betesfisk utan resultat. Men när jag bytte betesfiskarna mot en grön Gigant flapper jigg ja då kunde tydligen inte gäddan motstå frestelsen. En lång men rätt mager gädda på dryga metern och knappa 7 kilo gav ändå en vink att det kan finnas fina gäddor här. Denna dag upplevde jag att jiggarna levererade bättre än betesfisk.

Det har också blivit några fiskepass med Krister och sammanfattningsvis har fisket varit rätt segt. Vi har varierat fiskemetoderna mellan trolling och vertikalfiske samt ett kort tags spinnfiske. I slutet av sista fiskepasset kom belöningen som visar att vi ändå gjort nått rätt. Det var när vi trollade Krister som Krister fick ett bättre hugg. Rätt snabbt misstänkte vi att det kunde vara frågan om en bättre fisk. Visst fick vi rätt, även Krister som lovade att den i alla fall väger över 3,5 kilo.

Krister med en bastant gädda som vägde 10,96 kg fördelat på 114 cm.

Totalt sett känner jag mig rätt nöjd över septemberfisket. Mina egna framgångar har varit mer måttliga och normala jämfört med hur det sett ut under våren och försommaren då det nästan gick för bra för att vara sant. Däremot fick man glädjas över Krister och Henriks gäddor som stack ut. Men fisket är mycket mer än stora fiskar vilket man inte får glömma. Räknade att jag under de senaste veckorna har fiskat tillsammans med tolv olika personer. Kamratskap och naturupplevelser är saker som jag värdesätter mycket.

↧

Oktoberfisket gav ifrån sig en 120 cm gädda i sista sekunden

October 23, 2016, 8:32 am

≫ Next: Uppdaterad ismete-guide på gång

≪ Previous: Fiskerapporter från resten av mitt septemberfiske

Som jag aviserat tidigare är det gäddfiske för hela slanten året ut. Glädjande nog har jag denna höst fiskat längre än jag brukar och då borde jag rimligtvis ha en hel del att rapportera. Men tyvärr har det varit rätt så händelsefattigt. I början av månaden testade jag och Krister ett par nya vatten men det var sjukt trögfiskat. Trots att vi fann ett par heta områden där gäddorna borde varit på plats hände knappt nått, blev endast en gädda den gången.

Sedan har jag fiskat med Martin och då har jag också testat ett för året nytt vatten. Trots mycket betesfisk på plats har fisket varit segt värre. Blev bara fåtalet gäddor som vi verkligen fick nöta för att få upp. Toppfisken fick glädjande nog Martin.

Mitt i fikat högg det rejält och efter en bra fight kunde jag håva gäddan. 7,32 kg, Nytt Pb i öppet vatten och Martins näst största gädda hittills.Metod: Vertikalfiske med Fireball och mört.

Inser att jag testat ovanligt många nya vatten i höst. Egentligen borde man rekat vattnen på sommaren och sedan farit dit om man trott det skulle vara hett i höst. Kanske inte den bästa strategin om man skall vara effektiv och nå bästa resultat. Men samtidigt är det alltid intressant och lärorikt att testa nya vatten. Jag fortsatte på den linjen med "nya vatten", först med Markus och sedan tillsammans med Mårten. Fisket var väldigt likt varandra, blev en del gäddor och många runt 4-6 kg med nån toppfisk strax över 7 kilo.

Säsongens förmodligen sista fiskepass blev med Krister då vi fiskade i ett vatten vi känner till sedan tidigare. Vi gnuggade på riktigt bra hela dagen och resultatet blev tillslut rätt bra. Runt 10 gäddor där hälften av dessa var över metern. Toppfiskar på dryga 7 kg (Krister) , 7,8 kg (Krister) samt en betydligt större bit som jag fick.

Lång (120 cm ) men tyvärr rätt mager gädda med en vikt på 10,32 kilo. Tog den på en trollad Azkikr i färgen Blodlake.

Sammantaget känner jag väl att höstfisket inte varit optimalt planerat. Många nya vatten som man testat samt att man har hoppat över några mer säkra vatten. Nått avsikligt för att gäddorna skall få vila tills ismetet som närmar sig. Det har blivit lite olika metoder man varierat mellan. Mest trolling men även en del vertikalfiske och flötestrolling samt lite spinnfiske. Kul att det kom upp två godkända toppfiskar ( Kristers 10,96 kg) och (Min 10,32 kg) samt att man fått spendera många fina höstdagar med vänner ute på vattnet. Vädret har verkligen varit bra i höst, väldigt lite vind, stabilt väder och knappt någon nederbörd. Kanske en av anledningarna att jag tagit mig ut så pass många gånger. Tar med mig erfarenheterna från denna höst och ser fram emot ismetet lika mycket som jag fruktar vintern. Återstår att se om jag kommer igång direkt på första isen eller om jag gör som de senaste säsongerna, börjar i mars.

↧

Uppdaterad ismete-guide på gång

November 5, 2016, 5:35 am

≫ Next: 1. Ismete - Ett effektivt fiskesätt som blir allt populärare.

≪ Previous: Oktoberfisket gav ifrån sig en 120 cm gädda i sista sekunden

För cirka fem år sedan började jag med arbeta med en ismete-guide med inriktning på gädda. Min tanke var att den skulle ta upp precis allt inom området. Resultatet blev 44 sidor fördelat på drygt 30 blogginlägg. Responsen blev bättre än jag väntat mig med många positiva kommentarer. Sådant är givetvis trevlig och uppskattat då man lagt ner ett så pass ordentligt jobb.

Ambitionen har varit att uppdatera och förbättra detta material med tiden. Självkritisk som man är tycker jag att vissa av avsnitten inte är så bra som de skulle kunna vara. Sedan har jag under dessa fem år skaffat mig en hel del nya kunskaper genom att just fiska och sedan analyserat resultatet. En annan viktig del att nämna är mina fiskekompisar och bloggläsare som man kunnat bolla ideer med, utbyta erfarenheter och få tips av. Speciellt tack till Mårten Sandqvist, Henrik Rånman och Markus Teilus som är tre duktiga fiskar som är med och utvecklar ismetet framåt.

November månad har inletts med riktigt kallt vinterväder, en rejäl kontrast mot hur hösten sett ut. Snart lär det bli hållbara isar i stora delar av vårt land och ismetesäsongen kan ta sin början. Bilden visar min förmodligen vackraste ismetegädda som jag fick i slutet av mars 2010. Skulle vara intressant att träffas igen om den nu är vid liv.

Under de senaste veckorna har jag gått igenom alla avsnitt och tittat vad som saknas, behöver ändras, tilläggas eller göras mer omfattande. Resultatet kommer bli en mer omfattande och förhoppningsvis bättre artikelserie som kommer att läggas upp här på bloggen framöver...

↧

1. Ismete - Ett effektivt fiskesätt som blir allt populärare.

November 7, 2016, 6:03 am

≫ Next: 2 a. Fiska aktivt eller statiskt?

≪ Previous: Uppdaterad ismete-guide på gång

1. INLEDNING

Ismete – Ett allt mer populärt fiskesätt

Av någon märklig anledning har gäddfisket vintertid tidigare bara handlat om angeldon eller gäddsaxar. Nu vet vi bättre och utvecklingen vad det gäller taktik och utrustning går stadigt framåt. I sköljvågen av detta ser vi nu mängder med stora gäddor som fångas runt om i landet och nu är det ingen som kan påstå att ismete inte är ett effektivt fiskesätt. Jag vet att många ser ismetet endast som ett tidsfördriv i väntan på att det ”riktiga” fisket skall starta. Så må det vara men jag tycker att ändå att ismetet förtjänar att lyftas fram som mer än just ett komplement. Själv ser jag många positiva bitar med ismete, förutom dess effektivitet att locka de största gäddorna till hugg så ger det en möjlighet att komma ut och få lite frisk luft samt fysisk aktivitet. Ismete är också ett väldigt socialt fiskesätt som man kan bedrivas av flera fiskare tillsammans. Tiden från mars fram till maj är i de norra delarna av landet där isarna fortfarande bär en underbart härlig tid med en allt mer värmande sol som ger försmak på vilken tid som komma skall.

Som allt annat nytt som slår igenom märker man att den unga generationen snabbt är framme och anammar samt utvecklar det hela framåt. Som norrlänning bosatt i de nordligaste delarna av vårt land kan jag konstatera att vi ”som vanligt” är sent ute att haka på en trend. Förvisso vet jag även de som var riktigt tidigt ute med ismete här uppe i norr samt att jag själv låg i startgroparna tidigt. Senaste åren har det dock skett en förändring då allt fler duktiga gäddfiskare upptäckt ismetet. Slutligen kan jag konstatera att det fortsättningsvis händer en hel del inom ismetet och därför skall det bli riktigt roligt att följa utvecklingen i framtiden.

Norrbottens och troligen en av Sveriges tidigaste seriöse ismetare Krister Wallmark. Denna gädda vägde 12150 gram och togs redan 2002. Krister var också min och förmodligen många andras förebild inom gäddfisket. Tror han har en stor del i att så många skickliga gäddfiskare numera finns i Norr och Västerbotten.

Vad är det som gör ismetet så effektivt?

I likhet med det vanliga metet i öppet vatten så kan du presentera ett för fisken naturligt bete på en rad olika sätt och det under lång tid. Mete och ismete är i motsatts till spinnfiske och framförallt trolling där du mer söker upp fisken över stora ytor ett fiske på en mindre begränsad yta där fisken söker upp dina beten. Här gäller det att ha tålamod och framförallt tro på det man gör. En gädda har liksom alla andra fiskar markanta huggperioder då de är aktiva och söker föda och mellan dessa kan de vara väldigt passiva och svårflörtade. Stora gäddor har dessutom en tendens att vara än mer bundna till korta perioder av jakt och däremellan långa perioder av passivitet. Många gånger kan det därför vara bra att ha tålamod och vänta in gäddorna till dess huggperioder. Kombinationen för gäddan med naturligt bete och statiskt fiske över längre tid tror jag är nyckeln till dess effektivitet och det framförallt gällande de större exemplaren. En stor gädda är oftast inte lika lättlurad som en liten och äktheten i detta fiske gör helt enkelt oddsen bättre att lyckas.

Om vi då skall ge oss på en jämförelse mellan mete och ismete så finner man den största skillnaden i att man från isen kommer åt gäddan på ett helt annat sätt än annars. Du kan sprida ut spöna och täcka upp ett relativt stort område. Dessutom kan du fiska rakt över dina hotspots oavsett var de ligger, så här talar vi om ett effektivt prickfiske.

↧

2 a. Fiska aktivt eller statiskt?

November 13, 2016, 2:56 am

≫ Next: 2 b. På vilka platser och djup skall man söka gäddan?

≪ Previous: 1. Ismete - Ett effektivt fiskesätt som blir allt populärare.

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN

a) FISKA AKTIVT ELLER STATISKT?

Fördelarna med ett aktivt fiske
I de flesta äldre artiklar om ismete och angelfiske står det att man skall fiska aktivt i den mening att man hela tiden borrar sig framåt i en linje och sedan flyttar spöna mellan hålen. Fisketiden i varje hål rekommenderades oftast till ca 30 minuter till en timme och om inget hade hänt då skulle man byta hål. Så här började jag också fiska och nog fick jag fisk alltid men med tiden har jag mer och mer frångått denna taktik då jag finner fler nackdelar än fördelar med den. Om vi börjar med Fördelarna så fiskar man ju helt klart av mer yta under ett fiskepass och därför är det ju så att rimligtvis kommer du att kunna presentera dina beten till fler gäddor än om man hade fiskat mer stationärt. Min erfarenhet säger också att man i förlängningen även fångar mer fisk till antal med detta fiskesätt. Fiskar man i helt okända vatten som man inte känner till någonting om så behöver det inte vara fel att fiska på detta sätt, målsättningen då bör vara att söka nya heta områden.

I vissa typer av vatten är gäddorna väldigt passiva vintertid och då kan detta fiskesätt också vara till fördel. Jag tänker främst på grundare vatten med dåligt jaktljus. Här finner man dock skillnader mellan smågäddor som kan vara väldigt aktiva medan de stora istället är raka motsatsen. Det torde bero framförallt på vilken föda gäddan inriktar sig på. Stora gäddor i dessa vatten livnär sig ofta på riktigt stora bytesfiskar som större karpfiskar som id och braxen. Dessa gäddor väntar på rätt jaktläge och när det infinner sig brukar huggperioderna bli korta och intensiva. Däremellan står de mest still med fullproppad buk och smälter sin föda. Vi som fiskar gädda vet att dessa fiskar inte är omöjliga att lura till hugg fast det många gånger känns så. Att fiska mer aktivt under dessa döda perioder kan ju innebära att man lyckas servera ett bete alldeles i närheten av en mätt gädda som trots detta inte kan motstå ditt bete.

Nackdelar med aktivt fiske samt det statiska fiskets fördelar
Nackdelen med detta aktiva fiskesätt är framförallt att man kan missa heta platser och ännu värre riskera att avfärda och döma ut ett vatten som egentligen är riktigt bra. Anledningen är att gäddorna många gånger har markanta huggperioder och emellan dessa är det inte ovanligt att det är dött i 2-4 timmar. Misstänker man även att det finns riktigt stora gäddor på platsen vill jag gärna lägga än mer tid för dessa fiskar har generellt färre huggperioder än de mindre individerna. Sedan skall man också tänka på att en stor gädda har ett större revir än en liten och ibland kan det faktiskt vara ett gott tecken att inga mindre gäddor finns på fiskeplatsen. Själv fiskar jag nästan alltid på en och samma fiskeplats under ett fiskepass och det beror framförallt på att jag vill ge mitt ställe en rejäl chans och i slutändan även få göra en rättvis bedömning. Något som påverkat min inställning är att jag har fått några av mina allra största ismetegäddor just på platser där fisket gått trögt under hela dagen innan slutligen en storgädda huggit.

Denna fina gädda 12,84 kg - 122 cm högg i sista stunden precis innan vi skulle till att ge upp. Vi hade nött en hel dag på samma plats och tillslut kom dagens enda fisk. Platsen för dagen var väl vald då målet var att få stor gädda och förhoppningen var främst att Mats skulle höja sitt PB som innan dagen låg på beskedliga 6,5 kg. Mats har fiskat en hel del men aldrig ismetat så det var ingen dålig premiär fisk han landade, frågan är om någon i vårt land lyckats få en större gädda som första fisk på ismete?

När jag fiskar på större djup handlar det mest om pelagiskt fiske och då brukar djupkanter eller i vissa fall produktiva områden med betesfisk mitt ute i sjöarna vara intressanta. Dessa gäddor jagar ofta aktivt och speciellt om jaktljuset är bra. Känner man till vart gäddorna rör sig kan det vara bra är att sprida ut spöna på en större yta och sedan bara sitta och vänta på hugg. Ibland finns gäddorna utspridda men andra gånger så kan vissa hål vara klart bättre än andra, då är det inte fel att sätta fler spön närmare det hålet. Huggperioderna i dessa vatten brukar normalt vara fler till antal och många gånger inte lika markanta som då man fiskar i ett grundare vatten.

Uppträd försiktigt på isen – Det tjänar du på i längden
Ett aktivt fiske medför också mer rörelse och ljud som i värsta fall kan skrämma fisken. Jag tror definitivt att gäddor kan bli skrämda av dessa ljud och vibrationer. Detta kan säkert variera från gädda till gädda och från dag till dag. Faktorer som vilket djup man fiskar på samt isens tjocklek borde rimligtvis spela in. Ett tydligt tecken på att fiskarna reagerar på de ljud och vibrationer vi skapar är att då man närmar sig ett hål. Kommer du farande i hög fart blir detta extra tydligt då man ser hur betesfiskarna blir oroliga och rör sig mera. Ett annat tydligt tecken är då en gädda efter att den huggit börjar rusa iväg med allt högre fart beroende på att man kommit springande fram till hålet. I värsta fall kan den bli så skrämd så att den spottar ut betet. Med andra ord så tjänar man i längden på att vara försiktig ute på isen och inte heller borra mer än man måste.

↧

2 b. På vilka platser och djup skall man söka gäddan?

November 15, 2016, 1:43 am

≫ Next: 2 c. Vad gör dig till en bra ismetare?

≪ Previous: 2 a. Fiska aktivt eller statiskt?

b) VILKA PLATSER OCH DJUP SKALL MAN FISKA PÅ?

Vilka faktorer styr gäddans val av plats?
Gäddan kan vistas på de flesta platserna i ett vatten liksom på vitt skilda djup. Detta gör det hela svårare för oss sportfiskare men med ökad kunskap och erfarenhet av sina vatten brukar man med tiden kunna skapa sig en rätt bra uppfattning om hur det ser ut. Vilka faktorer styr då gäddornas val av plats och djup? Enligt forskningen vad det gäller gäddor så menar man att en gädda oftast håller till på ungefär samma plats under hela dess liv. Undantaget är tiden kring leken då de söker sig till dess lekområden. Dessa vandringar kan ibland vara långa och den senaste forskningen säger att även gäddor visar ett tydligt s.k. homing beteende d.v.s. att de söker sig till den plats där de en gång blev född. Andra faktorer som styr gäddornas val av djup och plats är givetvis tillgången på föda, jaktljus, vattentemperatur och syrehalt. En annan sak som drar till sig gäddor (oftast stora individer) är fina ståndplatser bakom stora stenar, träd eller annat bråte.

De första isarna
Om vi börjar med tiden just innan isarna lägger sig vet vi att gäddorna precis som all annan fisk oftast står riktigt djupt där vattentemperaturen är varmast. När isarna lägger sig så jämnas snabbt bottentemperaturen ut sig vilket får till följd att fisken sprider ut sig. Har man tur så kan fisken hålla sig kvar ett tag på riktigt djupt vatten och då kan man få uppleva riktigt bra fisken. Men verkligheten är att man i många vatten denna tid hittar gäddorna liksom dess bytesfiskar på riktigt grunt vatten.

Fisket på de första blankisarna brukar oftast vara bra och ibland kan det vara riktiga huggrace.

I regel är denna tid kanske den bästa och förklaringen är att gäddans jakljus nu är riktigt bra vilket gör den mer aktiv. Så snart snön börjar lägga sig på isarna så dämpas gäddans hugglust markant. Snön reflekterar ljuset väldigt effektivt åt alla håll vilket medför att ljuset får svårt att tränga igenom. Isen klarar däremot detta betydligt bättre vilket betyder att tjocka isar är att föredra framför ett tjockt snölager.

Viktigt att lära känna sitt vatten väl
Med andra ord så kan man aldrig vara helt säker på var gäddorna kan vara och därför är det oerhört viktigt att lära känna sitt vatten och att i lugn och ro prova sig fram vad det gäller platser. Viktigt att tänka på är att vissa områden i ett vatten ibland kan vara tillsynes tomt från fisk medan det bara någon månad senare kan hysa gott om fisk. Ibland har man svårt att finna logiken i detta men egentligen spelar det ju ingen roll om lyckas lista ut hur det ligger till i praktiken. Har man tur kan man också finna platser som håller fisk under hela isfiskesäsongen. Det som styr valet av gäddans ståndplatser är framförallt tillgången på föda och i regel brukar inte gäddan vara långt borta om man hittar större stim av småfisk. Men ha ändå i åtanke att det inte alltid är på det viset för då och då hittar man fina platser med god tillgång på betesfisk som helt enkelt inte fungerar trots detta.

För att kunna bedriva ett effektivt isfiske är det en stor fördel att känna till hur det aktuella vattnet ser ut och då tänker jag främst på djupförhållanden. Till viss del kan man ju se och ana hur det förhåller sig med hjälp av terrängen runt om men för att få en klarare bild är det en enorm fördel att ha rekat i förväg i öppet vatten med ekolod. När det gäller riktigt små vatten så är det givetvis inte lika viktigt men ju större vattnet är desto viktigare blir detta. En annan viktig detalj man bör reda ut så fort som möjligt när man börjar fiska i ett nytt vatten är vilka andra arter det finns och vilka av dessa som utgör huvudfödan för gäddan. Lär man sig också var de olika bytesfiskarna uppehåller sig under ett år ja då är man definitivt ett steg närmare framgång. Slutsatsen blir således att ju mer man vet om sitt vatten ju bättre är oddsen att lyckas med sitt fiske.

Borra dig från land och utåt
En bra strategi speciellt i nya vatten är att borra sig från land och utåt. Då täcker du upp flera djup och kan under dagen få en uppfattning om vilket djup som ger dig fler hugg. Fiskar du längre ut på djupare vatten kring djupkanter eller grund så gäller samma princip att försöka sprida ut sina spön på flertalet djup.

Bottennära eller pelagiskt ?
På grunt vatten har man inte så mycket att spela på så här är det vanligast att fiska strax ovanför botten. Ju djupare det blir desto mer vattenyta har man att täcka upp och för att göra bästa möjliga reklam för sig så är det bästa att presentera sitt bete pelagiskt någonstans i vattnets mellanskikt.

Fiskar du på rejäla djup från 10-20 meter brukar jag försöka variera mina spön så att de fiskar från strax under iskanten till flertalet meter ned. Ibland kan jag även fiska något spö strax ovanför botten fastän det är riktigt djupt i fall någon riktigt stor gädda skulle stå och tjura vid botten. Detta har genom åren resulterat i rätt få fiskar för mig och mest har det varit smågäddor jag fått men även några större, största vägde drygt 11 kilo. Generellt tycker jag att ju klarare vattnet är desto högre upp i vattnet skall man placera betet. När jag fiskar pelagiskt i djupa, klara sjöar brukar jag först sprida ut spöna över så stor yta som är möjligt. Det är rätt vanligt att vissa hål ger flertalet hugg medans andra inte ger något alls. Ser det mönstret kan man lägga fler spön i närheten av de heta områdena. Förklaringen att gäddorna klumpar ihop sig är med största sannolikhet att de det här finns större stim av småfisk. Bästa strategin när man väl hittat ett eller några heta små områden är att vänta till huggperioderna kommer. Dessa huggperioder tycker jag ofta är extra markanta i denna typ av vatten. En annan skillnad jag märkt mellan klara djupa sjöar jämfört med andra vatten är att bästa fisket brukar vara mitt under dagen medans tidig morgon och eftermiddag/kväll är sämre.

Här en gädda (9,4 kg - 114 cm) som högg pelagisk, fiskade strax under iskanten där det var 14 meter djupt. Lyckas man hitta gäddorna är detta fiske riktigt kul, rejäla hugg allt som oftast.

Generellt sett väljer jag att fiska närmare botten då ljusförhållanden är dåliga och högre upp i vattnet då förhållandet är omvänt. Anledningen till detta är att gäddorna är mer aktiva då det är bra jaktljus, de jagar mer med synen och en betesfisk högt uppe i vattnet upptäcks av fler gäddor än om man har den nära botten. Samtidigt stiger småfisken allt högre upp i vattnet ju bättre sikten blir och då är det ju logiskt att gäddorna gör likadant. Min teori kanske inte delas av alla för ibland kan man läsa att man skall fiska gäddan högt upp i vattnet då ljusförhållanden är riktigt dåliga. Visst finns säkert vatten där det är så men då krävs det samtidigt att stimmen av betesfisk håller till där. Fiskar man pelagiskt i klarare vatten så tror jag det kan vara en bra strategi. I vatten med sämre siktdjup där vitfisk och abborre utgör basfödan är det annorlunda då dessa brukar stå väldigt nära botten under vintern och varför skulle då gäddan inte vara där?

Fiska betet liggandes på botten
Ytterligare ett alternativ är att fiska betet liggandes på själva botten. Kanske kan det vara så att gäddorna i vissa vatten eller under speciella förhållanden just specialiserat sig på att jaga just i bottenregionen. Är det mycket lake och gärs känns detta alternativ extra intressant. Speciellt i åar men även i vissa sjöar övervintrar det en hel del grodor kring hålor, stockar och stenar vid botten. Grodorna befinner sig i dvala och blir ett lätt byte. Själv har jag erfarenhet från ett lakvatten där jag i studiesyfte kollade deras magsäckar varje år under en period av fem år. Förvånande nog var just grodor ett av de vanligaste förekommande bytena. Braxen är en annan fisk som ofta stryker botten. Själv har jag inte prövat denna taktik ännu men vet några duktiga fiskare som med framgång lyckats riktigt bra. Det man skall tänka på här är att inte ha för tungt sänke, är det lös och dyig botten finns risken att betet gräver ner sig djupt med ett tyngre sänke.

Det idealiska fiskedjupet finns det?
Av det jag skrivit här ovan kan man konstatera att gäddorna i princip kan stå lite varstans i ett vatten. Allt från att de står och trycker på botten till att de går strax under iskanten. Lite av konsten är väl då att lista ut var gäddorna håller till just den aktuella fiskedagen. Kunskap om vattnet är viktigt men jag skulle säga att det viktigaste av allt är erfarenhet och det skaffar man sig genom att fiska. Lär dig ditt vatten väl och våga testa dig fram så kommer du förr eller senare att lyckas.

Jag har kikat lite närmare på mina största ismetegäddor och funnit att några är tagna just ovan botten och några i mellanskiktet och någon enstaka just under iskanten. Det mest intressanta jag märkte var att jag fått de flesta av dessa gäddor ca 2 meter ovanför botten där det djupet varit runt 5-7 meter, ofta kring branter där det sluttar rejält. Så ett hett tips är att söka efter liknande platser i de vatten ni fiskar i. För mig har detta fungerat i flera olika sjöar men även i strömmande vatten.

Vintern
När det är som mörkast ute brukar det även vara som mest snö på isarna. Detta innebär att ljusförhållanden under isen blir riktigt dåliga och gäddorna blir då mer passiva. För den skull så slutar gäddorna inte att äta och har de chansen till ett gratis skrovmål så tvekar de oftast inte. Nu är det viktigt att man vet var gäddorna håller till då de rör sig så pass lite. Denna tid brukar jag oftast fiska rätt bottennära och även grundare än annars. Fiskar jag på djupare vatten försöker jag att fiska på flertalet djup, allt från nära botten till strax under ytan. Men var inte rädd att prova dig fram och på det sättet hitta ett mönster som fungerar i ditt vatten.

Jag tror mig fått bevis att de gäddor som normalt jagar djupare och mer pelagiskt under vissa perioder tvingas in på grundare vatten beroende på att jaktljuset helt enkelt är för dåligt. Är isen mer än en halvmeter tjock plus att det är flera decimeter snö på den och kanske det är mulet och snöar ja då lär sikten där under isen var lika med noll. Att då jaga ute på frivattnet tar helt enkelt för mycket energi, då är det istället bättre att söka sig till grundare vatten där gäddan kan stå still och lurpassa tills rätt läge kommer. Även bristen på föda kan få gäddan att söka sig till nya platser. Ytterligare en orsak kan vara att vattnet denna tid ofta är något varmare närmare land. Man får också tänka sig att isen utgör ett slags skydd för faror ovanifrån, så därför känner sig gäddorna förmodligen tryggare på riktigt grunt vatten under isen jämfört med när det är öppet vatten. Med andra ord finns det en rad fördelar för gäddorna att söka sig grundare nu under isfiskesäsongen.

Egentligen hade jag alla odds emot mig denna januaridag. Lågtryck, snöbyar och en halvmeter snö på isen. Det jag visste sedan tidigare var att platsen kunde vara het nu under dessa förhållanden. Blev fyra gäddor denna dag. minsta på dryga 4 kg, 8,4 kg, 8,5 kg samt den på bilden 11,2 kg och dryga 120 cm.

Nu är det inte alltid så lätt på detta ställe, brukar testa platsen mer eller mindre varje vinter och ibland är dom där ibland inte, men medelvikten och toppfiskarna är minst sagt bra så helt klart en plats dit storgäddorna söker sig under vissa tider och förhållanden. Gäddorna högg nära botten på grunt vatten, betet för dagen mört 2-3 hg (deadbait) som var preparerade med Yum doftspray (shad).

Av ovan nämnda anledningar tror jag att man inte kan säga att en gädda alltid lever sitt liv inom ett begränsat område som man ibland kan läsa i litteraturen. Ibland tvingas gäddorna anpassa sig till rådande förhållanden och då söka sig bort från sin naturliga plats. Detta behöver nog många gånger inte vara frågan om några längre sträckor utan snarare om en förflyttning mellan djupare vatten längre ut och grundare närmare stränderna. En fördel man kan dra nytta av just denna tid är att hittar man väl ett hett ställe så är chansen stor att gäddorna finns kvar på platsen så länge förhållandena på isen är densamma.

Vårvintern
Denna tid bjuder generellt på bättre mängdfisken och det råder ingen tvekan på att gäddorna nu är mer aktiva. Nu rör de mer på sig och kan jaga på flertalet djup så därför gäller det att variera sina beten på olika djup. Denna tid på året fiskar jag en hel del ute på frivattnet där det är lite djupare. Runt grynnor och kring branter ger nu ofta bra resultat. Men glöm inte heller att testa grunt, speciellt i grundare näringsrika vatten med mycket vitfisk. Tiden kring gryning och skymning känns het och det har tagits många storgäddor på riktigt grunt vatten denna tid på året. Anledningen till detta tror jag är att när dagsljuset börjar avta så söker sig de flesta fiskarna till grundare vatten där de sedan tillbringar natten halvt sovande vid botten. När såldes gäddans byten börjar gå ner i varv och söka sig grundare följer gäddorna efter och när jaktljuset är det rätta kommer så ofta en kort men intensiv huggperiod. Av någon anledning brukar detta vara rätt tid för de större individerna vilket kan vara bra att känna till för de som siktar på att ta de allra största gäddorna.

I ett av mina vatten har jag märkt att gäddorna liksom mörten och abborren tenderar att stå grundare ju längre våren lider, i ett annat vatten så upplever jag nu att fisket på djupare vatten börjar bli effektivare än under vintern. Så återigen, det är skillnader mellan vatten och vatten. Ett djupt eller större vatten med fler fiskarter kanske kräver en annan taktik för att lyckas i än ett mindre, grundare vatten med färre arter. Logiskt sett så kan gäddan nu på våren jaga på större djup och yta än under vintern då jaktljuset är sämre. Vintertid däremot tvingas den högre upp i vattnet eller söka sig till grundare platser.

I Norrland ligger isarna på flera håll fram tills i slutet av april eller på vissa ställen ändå inne i maj vilket innebär att tiden mellan då ett vatten är isfritt och gäddorna börjar leka är mycket kort. Gäddorna drar sig i god tid innan leken mot sina lekplatser och därför kan vissa platser som varit riktigt bra tidigare under säsongen bli fisktomma. Detta har jag varit med om i flera av mina vatten. Då gäller det att hitta gäddorna vilket är lättare sagt än gjort. I teorin skall de finnas i närheten av deras lekplats och därför är det en fördel om man vet var gäddorna brukar leka i sina vatten. Vissa hävdar att de största individerna är tidigast på plats utanför lekområdena fast de är de som leker sist. Av någon anledning så har jag ännu inte lyckats fullt ut med mitt fiske denna tid på året. Hittar man dessa ansamlingar av gäddor borde man rimligtvis kunna få uppleva riktig bra fisken. Fast man skall också ha i åtanke att de stora gäddorna nu många gånger är riktigt romstinna och därför kanske inte så sugna att lägga alltför mycket energi på att jaga. Så taktiken denna tid på året nära leken är att söka gäddorna utanför deras lekvikar där det också gärna får vara lite djupare. Men jag kan säga att detta är betydligt lättare i teorin än i verkligheten.

↧

2 c. Vad gör dig till en bra ismetare?

November 22, 2016, 2:05 am

≫ Next: 2 d. Ismete – Knappast ett fiske för den late.

≪ Previous: 2 b. På vilka platser och djup skall man söka gäddan?

* 2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN *

Tro på det du gör och ha tålamod
Som i allt annat fiske så är det viktigt att ha ett bra tålamod och tro på det man gör. Skall man bli en framgångsrik sportfiskare handlar det mycket om just dessa två saker men det krävs ofta lite mer än så. Jag anser att det även är viktigt att skaffa sig kunskap om gäddans livscykel samt lära sig hur det ser ut i sina fiskevatten. Detta skaffar man sig bara genom erfarenhet och då är det en fördel att fiska så ofta som möjligt. Det räcker således inte bara att vara en duktig fiskare om man knappt fiskar något. Är man bara nog enträgen och envis så brukar det i längden ge resultat.

Prova dig fram och var flexibel i ditt sökande
I regel krävs det hårt jobb för varje landad storgädda. Visst ibland kommer det perioder då allt flyter på då man landar stora fiskar i stort sett varje pass men lika ofta kan det gå tung också. Här skall man komma ihåg att även ett dåligt fiskepass kan man få ut något av. Viktigt är att efter varje fiskepass reflektera varför det gick som det gick. Gör man det så hittar man garanterat vissa trender och mönster för fiske handlar sällan om tur i det långa loppet. Man skall inte vara rädd för att prova sig fram vad det gäller platser i ett vatten och inte heller döma ut ett ställe bara för att det gick dåligt en gång. Oftast finns det en förklaring till detta och en plats som inte fungerar i början av isfiskesäsongen kan kanske vara riktigt het i slutet av denna. Var flexibel i ditt sökande efter storgäddan.

Dokumentera och reflektera över ditt fiske
För att lättare få en rättvis bild över hur dit fiske förhåller sig under längre tid är det viktigt att dokumentera varje fiskepass. Utifrån detta material kan man sedan få fram all tänkbar statistik som många gånger brukar vara värdefullt för framtida fisken. Jag vet att många tycker det är jobbigt att skriva fiskedagbok och föra statistik. Man börjar men efter ett kort tag så börjar man missa skriva ner saker vilket leder snabbt till att man ger upp.

Jag tror detta oftast beror på att det inte har hunnit bli en rutin i ens vardag, för mig som hållit på med detta i över tjugo år sitter detta numera i ryggmärgen och snabbt har jag skrivit ned en rapport dagen efter ett fiskepass. Egentligen är det först efter några år man börjar inse alla fördelarna med sitt dokumenterande och vad man kan få ut av detta material.

Här ligger 20 års fiskande i en enda hög. Ovärderligt material i mina ögon.

Här en av mina fiskedagböcker från åren 2008-2009. Sätter man in lite bilder så blir det en ännu trevligare inramning som väcker gamla sköna minnen till liv igen.

Ismetet i praktiken – Lås inte upp dig på ett enda fiskesätt
När vi kommer till själva fisket så finns det även här detaljer som är viktiga att tänka på. Det gäller att vara öppen och inte vara rädd för att prova saker och ting för att på det sättet hitta det som fungerar bäst för dagen. Det kan röra sig om vilka beten man använder sig av, vilket djup man fiskar på, om man fiskar med dött eller levande bete eller hur sina tackel ser ut. Exempelvis kan du starta upp fiskepasset med några olika varianter av betesfiskar, fiskade på olika fiskedjup, mäskade hål, doftmedel, kanske någon hårt blyad och någon helt utan eller vad det nu kan vara. Ofta brukar man rätt snabbt se vad som fungerar bäst för dagen och då kan man snabbt ändra flertalet av de andra spöna och fiska likadant.

Jag vet att många väljer att köra alla spön exakt likadana men jag vill gärna ha minst ett spö som fiskar lite avvikande de övriga. Anledningen är att det kan finnas någon gädda som kanske föredrar en annan presentation av betet. Speciellt de stora exemplaren kan ibland vara svåra att lura till hugg och de är ju dessa men helst vill komma åt. Till er som tror sig funnit en taktik som man anser vara den bästa och sedan väljer att köra med fisketur efter fisketur oavsett fiskevatten och yttre förhållanden kan jag bara säga tänkt om. Det finns helt enkelt ingen mirakel metod eller taktik som alltid fungerar bättre än de andra.

↧

2 d. Ismete – Knappast ett fiske för den late.

November 25, 2016, 2:40 am

≫ Next: 2 e. Yttre förutsättningar - Väder, lufttryck, månfaser m.m.

≪ Previous: 2 c. Vad gör dig till en bra ismetare?

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN

Latmans fiske eller inte?
Metare har enligt min mening ofta fått en helt felaktig stämpel där de av vissa både har betraktas som lata och okunniga. Om man ser till själva fiskesättet så är ju detta ett passivt fiske snarare än ett aktivt då man inte behöver hålla i sitt spö. Å andra sidan kräver metet att man har tålamod att vänta in fisken tills den förhoppningsvis hugger. Nej jag tror inte det handlar om att ha sinne för lathet om du skall fastna för mete. För att bli en duktig metare krävs hellre egenskaper som bra tålamod och en tro på det du gör. Lägg där till kunskap, erfarenhet och fokusering så har man de rätta förutsättningarna för att lyckas. Ismetet då, hur pass jobbigt kan det vara? Svaret blir att det många gånger kan vara riktigt jobbigt och tufft ute på isen medan de andra gånger kan kännas precis tvärtom. Detta beror till större delen hur förhållanden ser ut vad det gäller snömängd, isens tjocklek, stöpisar och avståndet till fiskeplatsen. Men många gånger krävs det väldigt hårt jobb för att dra sin pulka, borra sina hål och slutligen sätta ut sina spön. Speciellt mitt i vintern då förhållanden kan vara tuffa. Många av de drivna ismetarna och metare för den delen också tenderar på att släpa med sig en hel del prylar vilket gör att det fodras både planering och tid för att få grejorna i ordning. Så min slutsats är att detta absolut inte är ett fiske för den late utan snarare ett fiske för den envise och målmedvetne fiskaren.

Denna dag var det ca 20-30 cm snö på isen och under detta ett par dm slask. Rätt ofta ser det ut på detta vis där jag fiskar. Här blir alla moment desto jobbigare och framför allt att ta sig fram på isen. Att gå och dra en tung pulka en kilometer under dessa förhållanden är rätt slitsamt och knappast något för den late.

Se till att ha spöna under uppsikt
Bara för att du inte håller dina spön i handen så kan du inte släppa dem ur sikte. Istället är det viktigt att ha kontroll på alla sina spön, Ju fler spön du fiskar med och ju större fiskeområdet är desto mer fokus krävs för att ha kontroll på situationen. Jag ser ständigt till att ha fokus på mina spön och därför är det viktigt att sätta sig på en plats där man har bra utsikt över sina spön. Själv använder jag som de flesta andra fiskare s.k. vippor som nappindikatorer samt en ålbjällra som gör att man kan höra hugget. Vill man vara ännu säkrare så kan elektroniska nappalarm vara ett alternativ, speciellt om man tänker pimpla aktivt samtidigt.

Många kanske tycker att det låter lite överdrivet då jag skriver att jag alltid ser till att ha koll på mina spön men det finns anledning till detta. Första åren då jag ismetade fiskade jag ofta på för stora områden samt att jag samtidigt satt och pimplade. Förbluffande ofta hände det att jag missade nappen på olika sätt, ofta var vinden den stora boven. Den gör ibland så man inte hör bjällran eller så kan den felaktigt lösa ut vippan eller helt enkelt blåsa omkull spöet och dess ställning. Är det blidväder och sol så händer det ibland att spöet och dess ställning faller ihop på grund av att snö och is smälter. Sedan kan även en gädda nappa så försiktigt att varken vippan löser ut eller att bjällran hörs. Så därför ser jag alltid till att ha så bra koll och fokus som bara möjligt. Tänk om man skulle missa sin drömfisk på grund av för dålig uppmärksamhet eller ännu värre kroka en fisk så djupt i svalget så den riskerar att dö.

Håll ordning på prylarna
En annan viktigt detalj är att ha ordning på utrustningen. Efter varje hugg skall man ta som vana att kontrollera hur tacklet ser ut och om linan är oskadd. Gör du inte detta så kommer du förr eller senare att råka ut för en otrevlig överraskning. Vid kallt väder med minusgrader är det viktigt att hålla hålet fri från is vilket betyder att man med jämna mellanrum bör rensa hålen. Alla seriösa gäddfiskare idag bedriver catch and release men är alla lika duktiga på det? Mer om detta finns att läsa i kapitlet om återutsättning av isgäddor. Men även här gäller det att ha grejorna i ordning och även ha en plan hur återutsättningen skall ske, är det minusgrader ute så är detta riktigt viktigt eftersom fiskar drar på sig frostskador väldigt snabbt. Just att ha rutiner i sitt fiske och veta vad man skall göra i alla de olika situationer man kan hamna i är en mycket viktig detalj. För att få det gäller det att redan från början hela tiden tänka till och sedan slipa på varenda liten detalj. Gör man detta så lär det med tiden sitta automatiskt i ryggmärgen.

↧

2 e. Yttre förutsättningar - Väder, lufttryck, månfaser m.m.

November 29, 2016, 4:30 am

≫ Next: 2 f. Gäddans huggtider

≪ Previous: 2 d. Ismete – Knappast ett fiske för den late.

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN

Vi har redan gått igenom hur faktorer som snödjup, isens tjocklek, siktdjup m.m. kan påverka gäddan. Kvar har vi däremot vädret, lufttrycket och månfasernas påverkan vilket jag tror många gånger kan styra över själva fiskeresultatet. Frågan är hur det påverkar och hur pass mycket?

Mitt bästa fiskeväder styrs efter rådande ljusförhållanden och årstid
Att vädret påvekar fisket i olika riktningar är ju ett välbekant fenomen för alla sportfiskare. Man kan däremot tycka att skillnaden skulle vara mindre om man jämför isfisket med fisket i öppet vatten. Fisken befinner sig vintertid i en skyddad värld under isen och då borde vädrets omväxlingar rimligen inte göra någon större skillnad i dess jakthumör. Men vi som fiskar vintertid vet bättre än så…

Genom åren har jag hunnit med många ismetepass under olika väderförhållanden och jag är vid det här laget övertygad om att vädret många gånger har en stor betydelse över fiskelyckan. På frågan om vilket väder som är det bästa så svarar jag att det beror på årstid samt isens och snödjupets tjocklek, alltså hur ljusförhållanden under isen ser ut. Så med andra ord varierar mitt idealväder en del. Här nedan skall jag mer detaljerat gå igenom vad jag fått ut av min statistik från alla mina fiskepass.

Första isarna
Nu är jaktljuset gott för gäddan och de är oftast väldigt aktiva. Vad jag märkt är att soligt väder sällan är bra denna tid. Vet inte om det beror på att det starka ljuset gör att gäddan blir försiktigare och mer uppmärksam på vad som händer ovan isen. Jag får i alla fall den känslan. Helst vill jag denna tid ha mulet och milt väder med svaga vindar. Nederbörd i form av lätt regn har även bjudit på bra fisken.

Vintertid
Nu börjar isarna bli tjockare och snötäcket allt djupare. Tyvärr är man lite av en slav under vädret denna tid på året. Ofta är det för kallt eller så blåser det och snöar. Mina fiskepass denna tid på året har skett i både klart och mulet väder. Det jag märk är att kallt och klart väder sällan varit bra vilket man kan tycka är lite konstigt då det ger de bästa ljusförhållandena. Däremot har mulet och milt väder bjudit på flera bra fisken denna tid. Helst vill jag ha en längre period med svaga vindar och mulet väder, då känns förutsättningarna riktigt bra. Mina funderingar är att just varma lågtryck med mildare syd/västvindar väder kan få igång gäddorna denna tid på året. Detta fenomen stämmer även in på flera andra arter under vintern.

Vårvintern och våren
Nu börjar snötäcket sjunka samtidigt som solen lyser allt starkare vilket gör att gäddornas aktivitet ökar mer och mer. Denna tid vill jag alltid ha solljus, inte nödvändigtvis strålande sol men i alla fall lite sol till och från. Däremot under slutet av isfiskesäsongen vill jag gärna testa någon dag med mer reducerande ljusförhållanden. Denna tid är isarna både tunnare och snöfria och då kan en gråmulen dag bjuda på riktigt bra fiske, eller att man förlägger passet under morgon eller kväll.

Kan vinden påverka fiskeresultatet?
Kan det finnas något annat runt vädret som påverkar fiskeresultaten? Ja det tror jag och det är vinden. En hård vind har förstört många av mina fisken. Ett problem är utrustningen då vippor och spön riskerar att blåsa omkull, eller snö som driver igen hålen. Men faktum är att själva fisket väldigt sällan blivit bra under stark vind. Denna tendens är så tydlig att jag har svårt att avfärda den. Tittar man sedan på hur vindarna blåser så har jag sett att de kalla nord/ nordvästvindarna är själva fan för fisket. Dessa kommer med kallfronter och medför många gånger en temperaturförändring samt lufttrycksförändring. Man kan undra om gäddorna känner detta eller om det är själva blåsten de reagerar på?

Högt stabilt lufttryck är ofta en fördel
Lufttrycket mäts i enheten hPa och ett lufttryck runt 1030 hPa får anses som högt och under 1000 hPa som lågt. Som jag varit inne på tidigare anser jag att ett snabbt sjunkande lufttryck i regel försämrar fisket. I stället föredrar jag då lufttrycket är stabilt eller på väg uppåt. Jag och mina fiskevänner har diskuterat detta en del och vi har alla samma känsla. Hur mycket just själva lufttrycket påverkar fisket törs jag inte säga. Statistiken här nedan ger väl vissa indikationer men inget direkt tydligt svar och jag tror att det är flera faktorer som spelar in här. Lågtryck ger ofta blåsigt och mulet väder med nederbörd vilket försämrar sikten under isen.

Förra vårvintern var idealisk ur fiskesynpunkt med lite snö på isarna samt flera stabila varma högtryck. Kanske en av orsakerna till att jag upplevde min hittills bästa ismetesäsong? Gäddan på bilden vägde drygt 10,5 kg och togs en dag då både väder och lufttryck var stabilt.

Det kanske bästa ismetepasset jag upplevt skedde en dag i januari då lufttrycket var lågt i kombination med mulet väder och snöfall. Dessutom var det flera decimeter snö på isen. Detta är inte det enda bra fisket jag haft under liknande förhållanden mitt i vintern, däremot har jag sällan haft bra fisken i lågtryck senare under våren. Egentligen har jag ingen bra förklaring till detta. En sak som är viktig att tillägga är att jag har förhållandevis få fiskepass under december-februari och många dagar har vädret helt enkelt varit för kallt för att fiska. Dessa kalla dagar sammanfaller ofta med högtryck, svaga vindar och klart väder. En fråga man ställer sig är då hur fisket egentligen skulle ha varit? Just denna fråga blir svår att få svar på då temperaturerna mitt i vinter i norra Sverige under dessa förhållanden oftast innebär temperaturer runt 15-30 minusgrader.

Sjunkande vattenstånd och knakande isar
När isen växer eller när vattnet sjunker ger den ifrån sig en hel del ljud och vibrationer. Kan dessa saker påverka gäddornas beteende och hugglust? Min erfarenhet pekar på att detta påverkar fisket negativt. Ju mer ljud i isen desto sämre har fisket gått. Minns en påsk för ett antal år sedan då det blev några riktigt kalla nätter. Dagarna var soliga och fina och lufttrycket stabilt. Isarna var i det närmaste fria från is så förhållandena var perfekta. Men fisket var sjukt segt i den sjö jag fiskade två dagar på raken. Jag talade med flera pimpelfiskare och de upplevde samma sak. Inte ens småabborrarna eller mörtarna ville hugga. Kylan medförde ett mer eller mindre ständigt sjungande och knakande i isen. Det man kan undra är hur fisket skulle ha vart om det istället varit ett varmt högtryck med smältande isar fri från en massa oljud? Egentligen har jag för få fiskepass under dessa förhållanden för att vara säker på hur det mycket det påverkar, men de gånger isarna ger ifrån sig ljud och vibrationer har fisket sällan eller aldrig gått bra.

LUFTTRYCK-VÄDER

12,930 KG 2016-04-11 Halvklart, svag vind +5 Lite snö på isen 1020 hPa Svagt stigande
12,100 KG 2010-03-09 Sol, svag nordväst -5. Snö på isen 1010 hPa Svagt stigande
11,200 KG 2011-01-10 Mulet, snöbyar, svag ost -3. Snö på isen 993 hPa Svagt sjunkande
11,120 KG 2010-03-22 Mulet, måttlig nordväst, 0. Snö på isen 1001 hPa Stabilt
10,520 KG 2016-04-10 Halvklart, svag nord, +5 Lite snö på isen 1018 hPa Stigande
10,430 KG 2016-03-27 Halvklart, måttlig syd, +5 Lite snö på isen 997 hPa Svagt stigande
10,180 KG 2014-04-16 Halvklart, ökande syd, +5 Snöfritt 1015 hPa Sjunkande
10,050 KG 2016-03-14 Mulet, svaga vindar Snö på isen 1027 hPa Stabilt
9,520 KG 2013-04-21 Halvklart, svag syd, +5 Lite snö på isen 1020 hPa Stabilt
9,400 KG 2010-03-15 Sol, vindstilla, -8. Snö på isen 1003 hPa Stigande
9,220 KG 2009-12-05 Mulet, svag vind -2. Lite snö på isen 1022 hPa Stabilt
8,770 KG 2013-01-19 Halvklart, svag nordväst -2 Snö på isen 1005 hPa Stigande
8,730 KG 2011-03-19 Mulet, svag syd -1. Snö på isen 1014 hPa Stigande
8,500 KG 2011-01-10 Mulet, snöbyar, svag ost -3. Snö på isen 993 hPa Svagt sjunkande
8,400 KG 2011-01-10 Mulet, snöbyar, svag ost -3. Snö på isen 993 hPa Svagt sjunkande
8,250 KG 2015-04-04 Mulet, snöbyar +3 Snö på isen 1020 hPa Svagt stigande
8,220 KG 2011-04-13 Sol, svaga vindar +8. Lite snö på isen 1009 hPa Svagt stigande
8,120 KG 2012-11-30 Klart, måttlig nordost -13 Lite snö på isen 1031 hPa Svagt stigande
8,040 KG 2011-01-28 Halvklart, svag väst 0. Snö på isen 998 hPa Stabilt
7,790 KG 2016-04-02 Sol, vindstilla +5 Lite snö på isen 1015 hPa Stabilt

LUFTTRYCK
Medelvärde lufttryck 1010 hPa
Högsta lufttryck 1031 hPa
Lägsta lufttryck 993 hPa

Stigande lufttryck 10 gäddor
Stabilt lufttryck 6 gäddor
Sjunkande lufttryck 4 gäddor

Här kan man se tydligt att stigande lufttryck gett de flesta gäddorna medan sjunkande svarat för minst antal fiskar. Många av gäddorna är också tagna under perioder då det varit rätt stabilt väder och högt lufttryck. Men det finns också några undantag med på listan. En fara i statistiken är att man styr sitt fiske efter lufttryck, månfas, ett visst väder eller annat kan den bli missvisande. Men i detta fall har jag inte gjort det utan det är först nu (2016) som jag sammanställt denna statistik. Men denna tendens är ingen överraskning för mig utan jag har tidigare observerat flertalet gånger hur dåligt fisket kan vara när lufttrycket faller snabbt och framför allt i kombination med hårda vindar. Detta är ju baserat på mina största gäddor och inte på mina bästa mängdfisken men känslan min är att trenden är densamma där också.

VÄDER
Mulet 8 gäddor
Halvklart 7 gäddor
Sol 5 gäddor

FÖRHÅLLANDENA PÅ ISEN
Snö 11 gäddor
Lite snö 8 gäddor
Snöfritt 1 gädda

Lite överraskande att jag fått de flesta storgäddorna vid mulet väder den känslan hade jag inte direkt fått. Som jag skrivit tidigare så vill jag gärna att det skall vara lite moln på himlen, strålande sol är förvisso skönt men inte alltid bra för fisket, är som att gäddorna vill bli passiva om det är samma ljusförhållande konstant. Är bara en känsla som jag har fått genom åren. Eftersom de flesta av mina fiskepass skett då det varit snö på isen är det ingen större överraskning att flest gäddor kommit under dessa förhållanden. Fast å andra sidan hade gäddorna påverkats väldigt negativt av detta borde statistiken se annorlunda ut. Min känsla här är att chansen att få stora gäddor oftast inte styrs om det är mycket snö på isen eller inte. Däremot har trenden varit tydligt att det blir fler hugg per pass med ingen eller lite snö på isarna men däremot har medelstorleken då varit klart sämre. Känns som att de stora gäddorna kan komma oavsett snö eller inte. Men gäller ju att lista ut vad de befinner sig också för gäddorna kan byta plats då ljusförhållandena under isen förändras till det sämre/bättre.

Det skulle vara intressant att se hur ni läsare ser på detta. Har ni egna erfarenheter och teorier kring dessa frågor så släng gärna i väg ett mejl eller kommentar.

Månens påverkan/betydelse för fiskeresultatet
Många gäddfiskare hävdar att månens position påverkar fiskeresultatet. Själv lägger jag inte någon större vikt på det påstående men tycker ändå att resonemanget är så pass intressant att jag börjat titta hur det ser ut i mina vatten. Resultatet har faktiskt blivit överraskade i några avseende. Vad jag märkt i allmänhet är att månfaserna tycks påverka mera i vissa vatten än andra och det är precis samma som just många andra fiskare hävdar. Under 90 talet när jag fiskade mycket lake märkte jag tydligt hur aktiva lakarna kunde vara under fullmåne vid bottenmete på hösten medan samma månfas under pimpelfiske inte alls gav samma resultat. Det som däremot fick fart på laken på vintern var ofta lågtrycksbetonat väder. Alltså precis likadana erfarenheter som gäddfisket samma tid på året. Det skulle vara intressant att höra andras erfarenheter i ämnet…

Här nedan min topp 20 bästa lista där aktuella månfaser finns angivna.

12930 g – 124 cm Växande – 4 dagar efter nymåne 2016-04-11
12100 g – 118 cm Avtagande - 7 dagar före nymåne 2010-03-09
11200 g – 120 cm Växande - 5 dagar efter nymåne 2011-01-10
11120 g – 116 cm Växande - 6 dagar efter nymåne 2010-03-22
10520 g – 114 cm Växande – 3 dagar efter nymåne 2016-04-10
10430 g – 113 cm Växande – 4 dagar efter nymåne 2016-03-27
10180 g – 114,5 cm Avtagande – 2 dagar efter fullmåne 2014-04-16
10050 g – 110 cm Växande – 6 dagar efter nymåne 2016-03-14
9520 g – 116 cm Växande – 4 dagar innan fullmåne 2013-04-21
9400 g – 112 cm Avtagande - 1 dag före nymåne 2010-03-15
9220 g – 110 cm Avtagande - 3 dagar efter fullmåne 2009-12-05
8770 g – 106 cm Växande – 8 dagar efter nymåne 2013-01-19
8730 g – 109 cm Växande - 1 dag före fullmåne 2011-03-19
8500 g – 106 cm Växande - 5 dagar efter nymåne 2011-01-10
8400 g – 108 cm Växande - 5 dagar efter nymåne 2011-01-10
8250 g – 105 cm Fullmåne 2015-04-04
8220 g – 107 cm Växande - 5 dagar före fullmåne 2011-04-13
8120 g Avtagande – 2 dagar efter fullmåne 2012-11-30
8040 g – 103 cm Avtagande - 6 dagar före nymåne 2011-01-28
7790 g – 111 cm Avtagande – 1 dag innan nymåne 2016-04-02

Min statistik visar att första veckan efter nymåne är extra het. Hälften av listans gäddor är tagna från nymåne och åtta dagar framåt. Hela perioden från nymåne fram till några dagar efter fullmåne står för klart mest gäddor medans resterande period endast svarar för ett fåtal fiskar. Om detta är ren slump eller inte låter jag vara osagt.

↧

2 f. Gäddans huggtider

December 5, 2016, 2:14 am

≫ Next: 2 g. Hur ser egentligen konditionen ut på isgäddor jämfört med annars

≪ Previous: 2 e. Yttre förutsättningar - Väder, lufttryck, månfaser m.m.

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN

Att gäddan kan ha tydliga huggperioder råder det inget tvivel om. Ismetet är också en metod som gör detta extra tydligt. Det är faktiskt en ganska så vanligt företeelse att nästan alla gäddor under ett fiskepass kommer upp under en kortare tid på dagen, däremellan kan det vara i princip stendött. Vad är det då som styr gäddans huggperioder? Ja det är det vi skall titta på här…

Huggperioderna varierar efter årstiden
Många brukar säga att vintern är den svåraste tiden att fiska gädda på. Jag vill säga att det är precis tvärtom. Visst gäddans jaktförutsättningar är många gånger begränsade med snö på isen och dåligt med dagsljus. Men å andra sidan så vet man bara var gäddorna finns så är det ingen fara. Dagarna är nu väldigt korta vilket medför att gäddorna måste passa på att jaga under de få ljusa timmar som erbjuds. Därför är det vanligt med flera huggperioder under dessa timmar. Det är egentligen bara se till att vara på plats under de ljusa timmarna så prickar man ju in alla tänkbara huggperioder. Blir det inga hugg så är det oftast ett tecken att det är lite gäddor i området. Skulle det vara snöfritt på isen under denna tid samt att man fiskar i ett gäddrikt vatten, ja då kan det vara svettigt värre ute på isen med både dubbel och trippelhugg.

Om vi då jämför med vårvintern så har nu dagarna blivit klart längre. I norra Sverige som jag fiskar i blir skillnaden än markantare mellan vinter och vår. Här uppe har vi isar långt in i april och då är det inte mörkt många timmar på ett dygn. Detta medför att det nu blir längre mellan gäddans huggperioder och därför får man räkna med att fiska långa pass om man vill pricka in några huggperioder under ett och samma fiskepass. Generellt kan man säga som så att ju längre tid på dygnet det är ljust ute desto längre tid är det mellan gäddans huggperioder. Huggperioderna är denna tid på året ofta väldigt markanta.

Lär dig gäddornas aktivitetsperioder i de vatten du fiskar i
En viktig del i fisket är att lära sig huggperioderna i de vatten man fiskar i. Att de varierar mellan olika vatten står helt klart. Skillnaden kan vara väldigt tydligt. I vissa vatten kan morgon och kvällsfiske vara klart bäst medan i ett annat vatten hugger det som bäst mitt på dagen. För att ta reda på hur det förehåller sig i just dina vatten måste man såklart prova sig fram vilket fodrar en hel del pass. När man väl börjar se mönster så kan man effektivisera upp sitt fiske. Varför inte fiska morgon, förmiddag i ett vatten, sedan ta lunch, byta till ett vatten där fisket är bättre på eftermiddagen och kvällen.

Mina erfarenheter säger att man kan ana hur det förhåller sig med gäddornas huggperioder genom att studera sitt vatten. Gäddornas aktivitetsperioder styrs mycket efter betesfisken och vet man vilka fiskar gäddan söker och var någonstans de finns så har man kommit en bra bit på vägen. Grunda vatten men även djupare vatten där gäddorna jagar grunt tycker jag att man under våren ofta har markanta huggperioder på morgonen och kvällen. Däremellan är det desto glesare mellan nappen fast oftast brukar det även vara en tydlig huggperiod på dagen eller eftermiddagen. Djupare vatten där gäddorna jagar mer pelagiskt brukar fisket vara bäst under den ljusa tiden, alltså från tidiga förmiddagen fram till sena eftermiddagen. Att det är på det viset kan ha att göra med att ljusförhållandena är som bäst då och gäddorna passar på att äta. I grundare vatten kan det vara så att gäddorna blir mer aktiva då betesfiskarna börjat gå ner i varv strax före skymningen eller vid omvänt förhållande tidigt på morgonen. Vi vet också att det är vanligt i många vatten att fiskarna söker sig in på grundare vatten när ljusförhållandena blir sämre och gäddorna är inte dummare än att de följer efter.

Vilka tider brukar jag då fiska på? Som jag sagt beror det i vilket vatten jag fiskar i men generellt tycker jag att fisket från morgon till eftermiddag är den pålitligaste tiden. Är man på plats denna tid så prickar man alltid in någon huggperiod förutsatt att gäddorna finns i närheten. Min erfarenhet är att man ofta även dåliga dagar ser om gäddor finns i området. Det kan vara i form av att betesfiskarna uppför sig oroligt, försiktiga napp eller ibland bitmärken på betet utan att man ens sett att de nappat. Dagar utan minsta tecken på liv ser jag ofta som ett tecken att det inte finns några gäddor i området. Sedan finns det alltid något undantag som vissa svårfiskade vatten där det finns få men riktigt stora gäddor. Då kan man få räkna med flera bompass innan man slutligen får belöningen av en storgädda. Som jag sagt förr, det är skillnad mellan vatten och vatten…

Tabell där fångsttiden för varje gädda står angiven samt fiskepassets tid.

12930 g – 124 cm 12:05 9:00 – 14:00 2016-04-11
12100 g – 118 cm 9:30 9:00 – 12:00 2010-03-09
11200 g – 120 cm 10:45 9:00 – 14:00 2011-01-10
11120 g – 116 cm 12:30 9:30 – 14:00 2010-03-22
10520 g – 114 cm 10:30 9:00 – 15:00 2016-04-10
10430 g – 113 cm 10:30 8:30 – 15:00 2016-03-27
10180 g – 114,5 cm 10:00 8:30 – 13:30 2014-04-16
10050 g – 110 cm 12:45 9:30 – 14:30 2016-03-14
9520 g – 116 cm 15:01 8:00 – 16:00 2013-04-21
9400 g – 112 cm 11:30 9:30 – 16:00 2010-03-15
9220 g – 110 cm 12:30 9:30 – 13:00 2009-12-05
8770 g – 106 cm 12:10 9:00 – 13:15 2013-01-01
8730 g – 109 cm 9:55 9:30 – 16:00 2011-03-19
8500 g – 106 cm 13:05 9:00 – 14:00 2011-01-10
8400 g – 108 cm 10:55 9:00 – 14:00 2011-01-10
8250 g – 105 cm 12:50 9:00 – 15:30 2015-04-04
8220 g – 107 cm 7:56 7:00 – 14:00 2011-04-13
8120 g 9:15 9:00 – 13:00 2012-11-30
8040 g – 103 cm 10:55 9:00 – 14:30 2011-01-28
7790 g – 111 cm 15:30 9:30 – 18:30 2016-04-02

Här nedan finns statistik från ett vatten där man kan se hur huggperioderna sett ut genom åren. Här finns 18 fiskepass där samtliga hugg finns registrerade. De blåa siffrorna visar det enskilda passets bästa huggperiod.

Det man kan se är att huggperioderna blir tydligare då vi kommer in i april samt att det blir längre dem emellan. Man kan även se att antalet hugg blir fler ju längre säsongen lider och att fisket också är riktigt bra på morgonen den tiden.

DatumFisketidenHuggtider

10 januari 9.00 -14.00 9.40, 10:45, 10.55

28 januari 9.00 -14.30 10.55, 13.05, 13.10

4 mars 8.45 -11.30 11.21

8 mars 9.00 -14.00 10.25, 12.33

10 mars 11.50 -14.00 12.00, 13.33

12 mars 10.45 -13.45 12.10

13 mars 9.00 -14.00 9.25, 10.55, 12.05, 13.10

19 mars 9:30 -16.00 9.55, 10.18, 10.36, 14.52, 15.15, 15:45

20 mars 10.00 -14.00 10.35

30 mars 10.00 -15.00 10.30

4 april 9.00 -13.00 9.25, 10.40

9 april 8.00 -15.20 8.00, 8.30, 8.35, 8.50, 13.40, 14.05, 14.31

13 april 7.00 -14.00 7.34, 7.56, 8.22, 9.00, 9.21, 10.07, 10.20, 11.53, 12.14, 13.00, 13.15

15 april 7.15 -12.15 7.21, 8.03, 8.33, 8.53, 9.09, 9.43, 10,41, 11.54

19 april 7.50 -15.00 7.50, 9.06, 9.09, 9.49, 10.03, 12.22, 12.39, 13.58, 14.19

19 april 10.00 -16.00 10.15, 10.30, 11.00, 11,40, 13.00, 13.00, 13.30

20 april 9.15 -13.45 9.20, 9.25, 9.55, 10.00, 11.34, 11.35, 11.47, 12.51

22 april 7.30 -13.00 7.28, 7.31, 7.44, 9.08, 9.31, 9.33, 9.40, 9.54, 11.10, 11.16, 12.46

Nästa tabell visar antalet hugg inom varje klocktimme samt fisketid i minuter och tid mellan huggen. Det man kan se är att fisket på morgon och förmiddag överlag är bäst medan det är allmänt sämre mitt på dagen. Något man även bör ta med i beaktning är att antalet hugg rimligtvis borde bli färre ju längre spöna är ute. För i början av ett fiskepass är ju vattnet orört och då borde ju chansen vara större att få hugg.

KlockslagAntal huggAntal fisketidTid mellan hugg i snitt

7 – 8 7 hugg 145 min 21 min

8 – 9 8 hugg 315 min 39 min

9 – 10 19 hugg 670 min 35 min

10 – 11 17 hugg 960 min 57 min

11 – 12 10 hugg 1000 min 100 min

12 – 13 9 hugg 975 min 108 min

13 – 14 11 hugg 825 min 75 min

14 – 15 4 hugg 330 min 83 min

15 – 16 2 hugg 140 min 70 min

Här en tabell som tydligt visar att antalet hugg per pass ökar när solljuset blir starkare och snötäcket på isen minskar. Att första och sista isarna generellt bjuder på bästa fisket är definitivt ingen myt, i alla fall då man siktar på antalet hugg per pass.
MånadAntal huggHugg per pass

Januari 6 hugg 3,0

Mars 18 hugg 2,2

April 63 hugg 7,9

Det som inte framgår som skulle vara intressant att veta är hur kvällsfisket skulle vara i detta vatten. Tyvärr har jag bara fiskat några få kvällspass så därför har jag valt att inte ta med dessa i statistiken. Förhoppningsvis hinner jag kolla upp detta i framtiden.

↧

2 g. Hur ser egentligen konditionen ut på isgäddor jämfört med annars

December 8, 2016, 5:08 am

≫ Next: Årskrönika 2016 - Ett GÄDDra fiskeår

≪ Previous: 2 f. Gäddans huggtider

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN

När är egentligen en gäddas kondition som bäst? Frågan känns viktig för de som siktar på de allra största gäddorna. Vad man vet är att en gäddas kondition kan variera väldigt mycket under ett år, en gädda som med normal kondition väger runt 10 kilo kan mitt i sommaren i vissa vatten väga 7-8 kilo medan den på senhösten eller strax före leken kan vara uppe över 12 kilo. När den är som fetast tror jag varierar från vatten till vatten. I vissa vatten äter de upp sig väldigt snabbt efter leken och här kan man fånga grova gäddor även mitt i sommaren. Speciellt större djupare sjöar med gott om betesfisk och lite kallare och syrerikare vatten har ibland just den förmågan. Andra vatten som typ älvar och älvmynningar kan gäddorna ofta vara rätt magra sommartid men äter snabbt upp sig under hösten då det samlas enorma mängder mat på begränsad yta. Hur ser det då ut under ismetesäsongen?

Goda förutsättningar för bra kondition i teorin
Min erfarenhet säger att gäddorna i de flesta vatten jag fiskar i överlag håller en rätt normal kondition under ismetesäsongen. Vattentemperaturen är låg och förbränningen går på sparlåga vilket innebär att de inte skall magra speciellt mycket denna tid. Jag tycker dock det är sällan man får feta gäddor som är uppkäkade denna tid. Anledningen till detta tror jag helt enkelt är för att gäddorna har svårt att jaga effektivt, inte för att de slutar äta. På nått sätt har den alla odds emot sig, sämre sikt plus att vattentemperaturen är väldigt låg. Är sikten dålig får gäddorna jaga mer med hjälp av sidolinjen där den registrerar rörelser och vibrationer i vattnet. Detta blir ofta inte heller speciellt effektivt då betesfisken nu tenderar att stå mest still.

När vi börjar närma oss leken, alltså strax innan isen försvinner börjar gäddhonorna öka rejält i vikt då romsäckarna växer. Teoretiskt sett så borde en gädda vara som allra störst vid denna tid. Säg att den skulle haft en lyckad höst att käka upp sig under följt av en bra vinter med mycket mat. På detta ett par kilo rom, ja då kan en gädda på säg 125-135 cm nå upp till svindlande vikter. Drömmen för varje ismetare är nog att ta en sådan gädda i slutet av isfiskesäsongen. Detta är dock inte det lättaste och ser man till de riktigt stora gäddorna så tycker jag att det är lättare att få dessa i början eller mitt i isfiskesäsongen än i slutet av den.

Exempel på varierad kondition från ett och samma vatten

I vissa vatten tycks konditionen vara rätt lika gäddorna emellan medans det i andra skiljer sig rejält.

Här nedan följer några exempel.

Här två gäddor i 8 kilos klassen från samma vatten. Det skiljer dock 10 cm emellan fiskarna.

Dessa två gäddor mättes bägge till 116 cm. Den till vänster vägde 11,12 kg (Fulton - 0.71) och den till höger 9,52 kg (Fulton - 0,61).

Statistiken talar emot teorin
När vi tittar över statistiken och jämför mina 20 största ismetegäddor med mina 20 största gäddor tagna i öppet vatten visar den tydligt att mina ismetegäddor överlag är magrare än de jag fått i öppet vatten. Ismetegäddorna visar överlag en jämnare kondition. Ingen av ismetegäddorna har kvalificerat sig till skalan mycket god kondition medan fem av gäddorna i öppet vatten har gjort det. Av de 40 gäddorna som är med på listorna är även den med sämst kondition tagen från isen. Någon kanske funderar om jag fiskar i olika vatten sommar och vinter men så är inte fallet, där jag fiskar sommartid fiskar jag även under vintern och våren. Tittar vi hur konditionen sett ut månadsvis ser vi att aprilgäddorna överlag varit klart magrare än övriga månader. Märkligt och ologiskt kan man lätt tycka. Man kan förutsätta att gäddor i dessa viktklasser uteslutande är honor. Kan det vara så att de äldre, magrare individerna som är på retur är i större behov att äta än de lite yngre fetare och romstinna storgäddorna som istället spar energi inför leken? Statistiken förbryllar mig en del faktiskt.

KONDIS – 20 största ismetegäddorna
12,930 KG – 124 CM 0,68 Medel 2016-04-11
12,100 KG – 118 CM 0,74 God 2010-03-09
11,200 KG – 120 CM 0,65 Låg 2011-01-10
11,120 KG – 116 CM 0,71 God    2010-03-22
10,520 KG – 114 CM 0,71 God    2016-04-10
10,430 KG – 113 CM 0,72 God 2016-03-27
10,180 KG – 114,5 CM 0,67 Medel 2014-04-16
10,050 KG – 110 CM 0,75 God 2016-03-14
9,520 KG – 116 CM 0,61 Låg    2013-04-21
9,400 KG – 112 CM 0,67 Medel    2010-03-15
9,220 KG – 110 CM 0,69 Medel    2009-12-05
8,770 KG – 106 CM 0,74 God 2013-01-19
8,730 KG – 109 CM 0,67 Medel 2011-03-19
8,500 KG – 106 CM 0,71 God    2011-01-10
8,400 KG – 108 CM 0,67 Medel    2011-01-10
8,250 KG – 105 CM 0,71 God 2015-04-04
8,220 KG – 107 CM 0,67 Medel    2011-04-13
8,120 KG 2012-11-30
8,040 KG – 103 CM 0,74 God 2011-01-28
7,790 KG – 111 CM 0,57 Väldigt låg 2016-04-02

20 största kondis – Snitt: 0,69högsta: 0,74Lägsta: 0,57

KONDITION – 20 största gäddorna i öppet vatten
12,490 KG – 113 CM 0,87 Mycket god 2016-06-06 VERTIKAL
12,400 KG – 118 CM 0,75 God    2016-06-12 TROLLING
11,200 KG – 115 CM 0,74 God 2014-06-28 TROLLING
10,800 KG – 111 CM 0,79 Mycket god 2014-06-19 TROLLING
10,420 KG – 117 CM 0,65 Låg    2012-09-19 TROLLING
10,320 KG – 120 CM 0,60 Låg 2016-10-20 TROLLING
10,200 KG – 110 CM 0,77 Mycket god 2013-07-19 VERTIKAL
10,000 KG 2010-06-29 TROLLING
9,720 KG – 110 CM 0,73 God    2016-05-30 SPINN
9,600 KG – 115 CM 0,63 Låg    2013-06-12 TROLLING
9,320 KG – 105 CM 0,80 Mycket god    2010-05-22 SPINN
9,150 KG – 112 CM 0,65 Låg    2015-07-06 VERTIKAL
9,100 KG – 108 CM 0,72 God     2009-09-11 TROLLING
8,860 KG – 104 CM 0,79 Mycket god 2010-06-28 TROLLING
8,850 KG 2016-06-15 SPINN
8,710 KG – 113 CM 0,60 Låg     2014-06-07 VERTIKAL
8,660 KG 2011-06-09 TROLLING
8,620 KG – 108 CM 0,68 Medel     2012-09-30 TROLLING
8,420 KG 2016-06-12 TROLLING
8,200 KG – 106 CM 0,69 Medel 2012-09-30 TROLLING

20 största kondis – Snitt0,72 Högsta: 0,87 Lägsta: 0,60

KONDITON - MÅNADSVIS
December 1 gädda 0,69
Januari 5 gäddor 0,70
Mars 6 gäddor 0,71
April 7 gäddor 0,66

Så här kan man räkna ut gäddornas kondition
Det kan vara intressant att kolla konditionen på gäddorna i de vatten man fiskar i. Då kan man kanske hitta ett mönster hur det ser ut under ett och samma år i ett specifikt vatten. När gäddorna kan vara som fetast respektive magrast. Man kan även jämföra konditionen mellan de vatten man fiskar i. Detta har lett till att jag gjort en speciell gäddskala där jag i grunden har utgått från Fultons formell.

Mer i detta ämne samt hur man räknar ut konditionen på gäddorna finns att läsa i denna artikel.GÄDDANS KONDITION – ETT TECKEN PÅ DITT VATTENS POTENTIAL. Det går även att kolla konditionen på sina gäddor direkt genom en länk här på bloggen. Finns längst ner på sidan. Ytterligare mer info kring detta finner man här KOLLA GÄDDORNAS KONDITION HÄR PÅ BLOGGEN.

MIN KONDITIONS TABELL
0 – 0.59 Mycket låg kondition
0.60 – 0.65 Låg kondition
0,66 – 0,70 Medelgod kondition
0.71 – 0.75 God kondition.
0.76 – 0.90 Mycket god kondition.
0.91 - Extrem kondition.

↧